Idag var faktiskt tolfte dagen i rad som jag kom ut för min morgonlöpning. Efter gårdagens skyfall var det mycket frisk luft och det är prognos om mer regn idag. Hade tänkt springa fem varv men det kändes så bra i den betydligt lägre temperaturen att det blev nio varv som motsvarar nästan exakt tio kilometer enligt GPS:en. Det var ingen höjdarfart, men det var halt på vissa ställen eftersom det fortfarande var vått på stenbeläggningarna och regnet duggade till och från ned. Efter nästan exakt en timme var jag nöjd med löpningen och jag var överhuvudtaget inte andfådd så nu börjar nog formen återkomma ifall detta väder fortsätter! Då kan det bli betydligt längre löpturer i omgivningarna!
På förmiddagen blev det sedan strömavbrott som vi trodde gällde hela området eller just denna byggnad, men det visade sig att insatta pengar för elen helt var slut. Då stängs helt enkelt strömmen direkt! Man har ett elkort som man stoppar in i elmätaren för att ladda den och nu var senaste laddningen slut! Man går sedan till närmaste bank och fyller på elkortet, men där var det två timmars väntetid, men efter att ha kollat kortet visade det sig att det var fulladdat så mycket det går så det var bara att gå hem och sätta in i elmätaren så fungerade allt igen. Det går inte att ladda hur mycket som helst eftersom elpriserna ständigt stiger och mätaren går inte att ladda förrän den är under en viss nivå. Lite skillnad mot hur elen fungerar i Sverige!
På eftermiddagen stämde vi sedan träff vid Guomao för att ta en taxi till Beihaiparken. Jag hatar verkligen buss 28 som är otroligt slö att åka med just i den riktningen. Det blir tre-fyra jättelånga stopp varje gång och jag undrar om det inte gått lika snabbt att gå till Guomao. Dessutom kommer den väldigt ryckigt, man kan få vänta en kvart så kommer det sedan tre bussar på en gång. Men det är inte lätt i Beijingtrafiken så jag förstår att det kan bli så!
Lite försenade kom vi fram till Beihaiparken där vi bokat en speciell båt som ros runt under en timme bland de ljuvliga lotusblommorna som nu stod i full blom! Jag har tidigare inte varit här vid blomningstiden så det var härligt att se och härligt att dofta. Förutom vi tre var det Peter som jag träffat tidigare, hans fru och lilla dotter och dessutom en annan familj med en lite äldre dotter som studerar på universitetet i Sydney i Australien men nu är hemma för sommaruppehåll. Efter båtfärden tog vi en promenad runt den lilla ön som ligger mitt i Beihaisjön och sedan väntade middag i den exklusiva restaurangen Fangshan som ligger på samma ställe som änkekejsarinnan Cixi brukade äta sina favoritmåltider. Inredningen är helt i de kejserliga färgerna rött och gult och t o m luftkonditioneringsaggregaten är vackert ornamenterade och målade.
Det var många rätter som dukades upp på den runda glasskivan som sedan snurrades runt mellan de nio ätande. Jag har ätit där en gång tidigare och jag tycker det är helt OK, fast nästan lite för bra för min del. Men maten smakade och i traditionell kinesisk stil tog alla med sig “doggy bag” med resterna.
För min del blev det mest prat med Peter och den australiska studenten som båda pratar perfekt engelska. Hon har bara två veckor kvar i Beijing innan hon åker tillbaka till Sydney. Förutom att studera spelar hon även bordtennis, eller pingpong som det givetvis heter i Kina, och om jag förstod det rätt är hon en rätt bra spelare.
Sen var det bara taxi tillbaka hem som gällde och det var mycket lite trafik så det tog mindre än en halvtimme och kostade cirka 30 kronor.