Lördag 24 oktober 2009
Steg upp vid sjutiden efter frukost traskade vi iväg till polisstationen för att anmäla min ankomst och få ett särskilt intyg på var jag bor någonstans. Bor man på hotell görs anmälan automatiskt därifrån till polisen, men bor man hos vänner eller släktingar måste man inom 24 timmar anmäla var man bor någonstans. Första gången var det en rätt omständlig procedur, men numera brukar jag bara ta med det tidigare intyget från förra resan plus en kopia av passet och visumet. Behövde inte ens visa upp passet i original denna gången, så jag kunde ju åkt in för mer än 24 timmar sedan. Att få intyget går normalt på cirka en kvart, men nu krånglade skrivaren, eller rättare sagt blanketten, så det tog en stund extra innan alla fyra kopiorna såg OK ut! Förresten hade polisen flyttat till en helt ny byggnad än senast och det var ett lyft.
Den nya polisstationen
Hela området där stationen ligger är en salig mix mellan gammalt och nytt. Tog en annan väg tillbaka och där fanns fortfarande kvar ett mycket litet område med den gamla byggnadsstilens hutonger där de boende i bästa fall har rinnande vatten ur en kran ute på gatan och en speciell toalettbyggnad. Dessa hutonger skiljer sig alltså helt från de bevarade och vackert renoverade hutongområden som finns på ett par ställen i centrala Beijing. Där är det faktiskt ”status” att bo och det är bara högre partimedlemmar och folk med viktiga positioner i samhället som kan få en bostad. Bostäderna är mycket små med kinesiska mått mätt, jag har besökt en familj där de bodde tre personer på 43 kvadratmeter i en byggnad i en sådan hutong i Houhaiområdet och det är väl ungefär att jämföra med lägenheternas storlek i centrala Tokyo. Om man skaffar en ny bostad utanför tredje ringvägen i Beijing är de oftast i storlekar från 120 kvadratmeter och uppåt men trots det är priserna astronomiska och närmar sig nu 30000 yuan/kronor per kvadratmeter, dvs 4,5 miljoner för en lägenhet på 150 kvadratmeter. Helt otroligt och bara något som nyrika kineser har råd med och man ska också tänka på att 150 kvadratmeter i Beijing inte är samma som 150 kvadratmeter i svenska mått mätt. Kan tänka mig att den lägenhet vi bor i på 111 kvadratmeter ungefär motsvarar 90 ”svenska” kvadratmeter eftersom man räknar med ytan för vissa utrymmen som inte ingår i själva lägenheten. Det hutongområdet som jag passerade idag nära polisstationen kommer säkert att vara jämnad med marken inom något år och ersatts av ett antal skyskrapor på 20 våningar eller mer.
En syn som man fortfarande kan se lite här och var i Beijing. En häst och vagn som kommer körande mitt bland alla bilar. Oftast är det ambulerande frukt- och grönsaksförsäljare som säljer sina varor på detta sätt i olika gathörn.
Tog sen buss till Hongqiao Market eftersom jag behövde köpa ett par jeans. Kollade först runt lite i den nya ”nya” marknaden Hongqiao Tianya Market. Nu var de flesta affärsstånden öppna, men det var väldigt lite folk trots att det var en lördag. Kollade runt lite om jag hittade några bekanta ansikten, men hittade inga idag. Gick sen till den ”gamla” Hongqiao Pearl Market och hittade exakt samma sort Diesel jeans jag haft tidigare men som nu är helt utslitna. Brukar handla av samma säljare som har sin affär just vid en av trapputgångarna i änden av byggnaden och där är det lätt att gå ut i trappuppgången och prova byxorna, vilket annars är svårt mitt inne i smeten av affärer. Jag hade lite bråttom så jag gav honom 100 yuan/kronor för byxorna, men det skulle inte varit något problem att få ned priset till de 80 yuan jag betalt tidigare.
Från Hongqiao brukar jag ta buss 34 tillbaka men det fungerar faktiskt lika bra med buss 687(?) som går en lite annan väg men stannar på samma ställe. Det blev sen en kort promenad till en av mina favoritaffärer för att inhandla ett antal mörka kinesiska öl av ett rätt okänt märke. Jag gillar dock dessa och priset 3,10 yuan/kronor för 50 centiliter är ju överkomligt. Anledningen till inköpet var att vi skulle få besök till middagen då det var pizza på menyn. Både den hemlagade pizzan och kanske framför allt den mörka ölen (och jordnötterna efter middagen) blev en succé! Kul!