Detta kan man verkligen kalla snabbtåg!

Vid kvart i nio på morgonen tog vi en taxi till Beijing South Railroad Station som ligger inte så långt härifrån. Det går att ta tunnelbana dit, men för oss skulle det inneburit en lång omväg med två byten och taxin kostar bara ett par tior så det var inget att fundera över! Det var inga köer alls utan vi kunde köpa två biljetter till avgången 09.30 mot hamnstaden Tianjin. Tianjin är en förhållandevis liten stad med kinesiska mått och det bor fem miljoner människor i själva staden, men om man räknar in även omgivningen så är det över tio miljoner, dvs fler invånare än i Sverige bara i denna hamnstad.

Anledningen till att jag ville åka till Tianjin hade dock inget med själva staden att göra utan främst för att jag ville åka snabbtåget mellan Beijing och Tianjin och det motsvarade helt klart förväntningarna. Spåret från Beijing South till Tianjins centrum är 117 kilometer långt och av dessa är drygt 100 kilometer byggd på viadukter så det finns ingen risk för annan trafik som kan komma i vägen. Redan efter fyra minuter var tåget uppe i över 200 kilometer i timmen och strax senare uppe på viadukterna pendlade sedan hastigheten mellan 300 och 330 kilometer i timmen innan farten minskade när vi närmade oss resmålet. Det tar knappt 30 minuter för tåget att ta sig från Beijing South till Tianjing och jag tycker det var en härlig upplevelse att se omgivningarna swischa förbi i rasande fart. Det märkligaste jag såg på vägen var en liten by ute på slätten med låga hus och en stor kyrka, det såg nästan ut som när man åker tåg genom Skåne!

Tianjin som turistmål är inget jag kan rekommendera utan enbart som en dagsutflykt för att kanske äta goda lokala delikatesser och strosa omkring och kolla i affärer och lokala marknader. Några större sevärdheter finns det inte och det närmaste man kommer är väl China House som är ett hus som är gjort av olika porslinsvaser (China betyder ju även porslin och därav namnet China House). Det finns även en trevlig stadsdel som är byggd i italiensk byggnadsstil som var kul att se och där ligger eurpopeiska barer, restauranger och uteserveringar som nog kan vara trevligt att besöka under årets mer varma månader! Vi besökte även en gata med ett femtiotal restauranger som bara serverar lokala delikatesser och vi testade några som smakade helt OK.

Sen blev det en mycket sen lunch på en restaurang i centrala Tianjin och vi delade en tallrik kalla grönsaker, en tallrik lammkött och svamp plus en låda med den lokala delikatessen baozi och naturligtvis en lokal ölsort. Jag vet inte vad det är för skillnad på baozi och jiaozi som ungefär samma rätt kallas i Beijing. Jag tycker de smakar ungefär likadant och är precis lika goda och de kan väl liknas vid en minivariant av svenska kroppkakor och lite mer “designade” till utseendet!

Vi kollade även runt efter några av de få “sevärdheterna” i staden, men ärligt skrivet var det inte mycket att hänga i julgranen. Sista anhalten blev en berömd rysk restaurang med namnet Kiessling, det tyskklingande namnet beror på att restaurangen startades av tyskar. Vi hade dock precis ätit, men handlade med oss några berömda ryska bröd som gick att köpa på restaurangen och det var verkligen inga överpriser som gällde utan rejäla bröd och limpor kostade mellan fem och åtta kronor. Det är något jag aldrig förstått i Sverige, varför det är sådana enorma överpriser på just bröd?

Sen tog vi taxi tillbaka till järnvägsstationen och taxi i Tianjin är enligt taxichauffören billigast i Kina! Grundpriset är åtta kronor mot tio kronor i Beijing och höjningen per kilometer också lägre, men de beräknas på lite olika sätt så det är svårt att jämföra.

Till skillnad från morgonen så var det enorma köer till biljettluckorna, men mindre köer till de automater där man kan köpa biljetter både med kort och kontant så vi valde det senare alternativet och fick biljetter till avgången 17.05. Det går tåg antingen var tionde eller var tjugonde minut och de vi åkte med var helt fullsatta, vilket innebär cirka 700 resande i varje tåg och jag såg på Wikipedia att man beräknar att 69 000 människor varje dag åker detta snabbtåg, men också att att det finns kapacitet för betydligt mer! En enkelresa kostar 58 yuan/kronor och vill man slå på stort kan man åka första klass som kostar hela 69 yuan/kronor!

Även tillbakaresan avgick på sekunden och var tillbaka i Beijing precis innan halvtimmen passerats och sedan var det taxi tillbaka som gällde! Kul att ha gjort dessa resor för i dagarna blev en liknande snabbjärnväg mellan Beijing och Shanghai färdig! Idag tar en sådan resa med tåg åtta timmar, men med snabbjärnvägen halveras tiden till fyra timmar och då blir den en stark konkurrent till flyget som tar knappt två timmar. Eftersom snabbtåget går från centrum till centrum i städerna så blir restiden faktiskt kortare med tåget än med flyget!

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.