Lasse i Kina

Måndag 17 november 2008
Nu är det vardag igen så jag steg upp klockan 06.00, ska försöka hålla denna rutin även denna veckan. I natt var det minusgrader i Beijing och det var rejält kallt på morgonen när jag gick ut på balkongen. Fast hög och klar luft så det såg ut att bli en fin dag. Under frukosten bestämde vi oss för att ta turen till Olympiaområdet idag så det blev buss 28 till Jinsongs tunnelbanestation och därifrån är det cirka 25 minuter till bytet till den gröna Olympialinjen med nr 8. Det är egentligen bara en ”avstickare” på tre hållplatser rakt norrut från linje 10. Med tanke på att vinden hade ökat i styrka rejält och kom från norr åkte vi till ändhållplatsen ”The Olympic Forest Park” och vi kunde sedan gå mot söder i medvind och med solen i ansiktet. Helt underbart utom när man gjorde avstickare åt öst eller väst för att titta på något intressant. Det måste varit rejält kallt under natten och de hade antagligen sprutat vatten på ett litet område med växter och blommor för det var underbara isformationer man kunde beskåda.

Ett helt område i norr om stadionområdet var isbelagt som på denna bild

The Birds Nest, eller Fågelboet, skymtade hela tiden i söder och vi gick närmare och närmare och kollade samtidigt på allt som fanns att se längs vägen. Hela området är väldigt öppet och man kan se kilometervis både åt norr och söder. En vacker konstgjord sjö finns insprängd i det vackra parkområdet och här kommer nog att bli oerhört vackert om några decennier när träden har växt till sig! Längs vägen finns även många vackra konstverk att titta på och t o m nedgångarna till tunnelbanestationen Olympic Green var vackert utsmyckade.

En bild mot norr med den konstgjorda sjön till höger

Efter en halvtimmes promenad i mycket lugnt tempo var vi så framme vid The Birds Nest från norr och Olympiafacklan finns fortfarande kvar, men ligger nu ned uppe på taket till stadion. Här började det också bli lite mer folkliv i området, under promenaden från norr hade vi varit rätt ensamma. Nordvinden pinade oss fortfarande och det hade inte skadat med långkalsonger, men i övrigt var jag väl rustad med två tröjor under jackan och även både mössa och luva på jackan. Vi gick runt och försökte hitta några bra vinklar för bilder, men det är svårt när man är så nära. På södersidan visar det sig så att The Birds Nest håller öppet för besökare, vilket faktiskt var en överraskning. Inträdet är 50 Yuan/Kronor och det är ju inte mycket att fundera över så vi vandrar in på stadion. Det är en rätt mäktig upplevelse att gå in i denna gigantiska stadion med plats för 90 000 sittande åskådare. Man får inte bara gå runt på läktaren utan det är fritt fram att vandra in på det som tidigare var en gräsmatta. Det enda ställe man inte får beträda är löparbanorna och det finns givetvis vakter på alla tänkbara ställen som förhindrar alla försök att nå dit. I tunnelbanorna i Beijing röntgas ju nu alla väskor man har med sig dit, men det är inget som tar tid utan alla lägger helt automatiskt sin väska i maskinen och får den några sekunder senare. Här vid ingången till Fågelboet var det dock manuell genomsökning av väskor och även skanning av alla som gick in, men det tog bara några sekunder extra. Nedan kommer ett fåtal av alla bilder vi tog vid detta besök. Kommer fler bilder på www.stenborg.com/beijing2007 när jag får tid till det.

The Birds Nest

Inne i The Birds Nest

Upploppet – The Birds Nest

Eftersom The Birds Nest var öppen för besök var givetvis även den alldeles bredvid liggande ”The Water Cube” eller ”Vattenkuben” öppen. Inträdet här var 30 Yuan/Kronor men man var tvungen att gå till helt motsatt del av byggnaden för att köpa biljetterna och det var förklaringen till att folk gick omkring och försökte sälja biljetter för 35 eller 40 Yuan. Vi gick dock runt byggnaden i den kalla vinden och köpte våra biljetter och sedan var det bara att gå tillbaka till utgångspunkten där man denna dag fick gå in i byggnaden. The Water Cube blev väl nästan lika känd som The Brirds Nest under Olympiska Spelen p g a sin ovanliga arkitektur. För att vara en simarena är den ovanligt stor med plats för 16 000 åskådare. Jag gick ända upp till översta platserna och man är verkligen högt upp, men har ändå en bra överblick över vad som händer. För tillfället är simbassängen i tävlingsdelen omgjord till en konsertsal där man håller konsert flera gånger i veckan. Det finns dock ytterligare en 50-metersbassäng alldeles bredvid som kan användas för simning. Nedan kommer ett några bilder från denna underbara arena.

The Water Cube från utsidan

Ingången till The Water Cube

Interiör från arenan. Tävlingsbassängen är omgjord till konsertsal och jag antar det sprutar vatten i takt med musiken som spelas med tanke på alla installationer som syns i bassängen.

Efter detta besök var klockan redan 14.00 och vi hade ännu inte haft lunch. Bestämde oss för en Sichuanrestaurang som ligger en bit ifrån Olympiaområdet och lyckades hitta en ledig taxi i stället för att ta tunnelbanan tillbaka. Innan dess tog jag dock nedanstående bild av Olympiaområdet från söder där man ser hur nära varandra de båda huvudarenorna ligger. Det är en nästan ofattbar skillnad mot när jag var i detta området i augusti 2007 då allting var en gigantisk byggarbetsplats och då det t o m fortfarande stod en del gamla byggnader kvar.

<
Utsikt mot norr. Promenadvägen går spikrakt upp mot The Olympic Forest Park i norr och under gatan går tunnelbanans gröna Olympialinje 8.

Jag har ätit ätit på denna Sichuanrestaurang förut och vi valde det fiskalternativ som är deras specialitet. Man ser helt enkelt ut vilken fisk man vill äta i stora akvarium och sedan tillagas den på traditionellt Sichuanvis. Hela fisken hamnar i grytan eftersom det är ”vår” fisk med de mest ätbara delarna överst. Jag gillar denna rätt mest för att den är så oerhört kryddstark, annars är det ingen höjdare med alla ben som finns i dessa flodfiskar. Fast vi tog ett par andra smårätter också så det var ingen risk att jag inte skulle bli ordenligt mätt. Lite dyrare än på vanliga kinesiska restauranger men fortfarande inte mer än vad två personer betalar för lunch på någon av Karlskronas alla lunchrestauranger.

Trevlig fiskrestaurang med kryddstark mat från Sichuan

Efter detta hittade vi efter lite letande närmaste tunnelbanestation och tog oss tillbaka till Jinsong för att handla i det japanska varuhuset och sedan taxi den korta biten tillbaka. Klockan var nu 17.00 och någon middag var inte att tänka på för min del utan det blev bara lite jordnötter och öl till kvällsmat.

De närmaste två dagarna har jag nu helt på egen hand så jag tänkte passa på att besöka Hongqiao Market i morgon och kanske Silk Market på onsdag om inte förkylningen blir värre.

This entry was posted on Monday, November 17th, 2008 at 11:19 pm and is filed under Kina 2007-2012. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.