Tisdag 2 december 2008
Chaoyangparken ligger mitt inne i Chaoyangdistriktet i östra Beijing och är den största parken i Beijing om man räknar alla parker innanför Fjärde ringvägen. Från norr till söder är parken 2,8 kilometer och från väst till öst 1,5 kilometer. Det var en av mina tankar från början att jag skulle kunna springa dit och sedan ta en tur i parken och springa tillbaka, men med nuvarande träningsdos är det tyvärr lite för långt att springa både dit och tillbaka. Idag var det dock buss som gällde och vi åkte dit på förmiddagen, mest för att jag skulle få en uppfattning om hur stor parken är och möjligheterna att springa där. Sen var jag givetvis nyfiken på den speciella beachvolleybollarenan från OS som fortfarande står kvar och som enligt senaste uppgifter kommer att sparas i parken. Det var annars bara en tillfällig arena i en stålkonstruktion som skulle plockas ned efter OS. Vi tog en lokalbuss som stannade utanför södra entrén till parken och vi löste entrébiljetten som kostade 5 Yuan. Det normala priset i Beijings parker är 2 Yuan, men detta är en betydligt större park så därav kanske lite ”dyrare” inträde.
Södra ingången till Chaoyang Park, den största parken i Beijing
Vår tanke var att vandra genom parken från söder och sedan gå ut i en av utgångarna på norrsidan. Det var inget direkt folkliv i parken denna förmiddag som vädermässigt var betydligt kallare än de senaste dagarnas underbara höstväder. I södra delen av parken finns bl a ett nöjesfält som dock givetvis håller stängt vid denna årstid.
En liten del av det nöjesfält som finns vid södra ingången
En del toaletter nära södra ingången har detta roliga utseende
”Gatorna” i Chaoyangparken är spikraka och långa
Hittade också en utmärkt löpslinga som jag dock tyvärr inte noterade hur lång den var. Hittade annars ett bra förslag på nätet om att springa runt hela parken på utsidan, vilket innebär en sträcka på exakt 7,72 kilometer. I övrigt innehåller parken massor av basketplaner och sex mindre fotbollsplaner med konstgräs samt givetvis en stor yta med fasta bordtennisbord och det var ett av de ställena där det var full aktivitet i parken. I stort sett alla 20 borden var upptagna med spelande män och kvinnor. I ett litet skogsområde i parken kunde man också ”leka krig”, vilket ett tiotal ungdomar i lånade militärkläder var sysselsatta med.
Ett tiotal ungdomar hade krigslekar i en liten del av parken
Efter en halvtimmes promenad i de södra delarna av parken kom vi så till den rätt berömda arenan för beachvolleyboll som byggdes upp mitt i parken. Beachvolleybollen syntes väldigt ofta på TV både i Sverige och i Kina under OS och totalt såg 220 000 åskådare matcherna i Chaoyangparken, däribland sådana storheter som President George W. Bush och Microsofts Bill Gates. Det var ju också USA som lade beslag på guldmedaljerna både för herrar och damer. Värdnationen Kina fick nöja sig med silver och brons i damtävlingen.
Arenan såg väldigt stängd ut och vi var i princip helt ensamma i detta område av parken. Dock såg vi en person som satt och sålde biljetter för att få komma in i arenan och alldeles bredvid stod en man i uniform som rev våra biljetter (kostade 10 Yuan) och vi kunde sedan promenera fram mot arenan.
Arenan från utsidan
Arenan är en imponerande byggnad i stålkonstruktion uppbyggd av 2520 stålpelare och den kallas ibland Svalboet som motsats till det betydligt större Fågelboet som vi besökte för några veckor sedan. Denna rätt lilla arena kan ta emot imponerande 12 000 sittande åskådare och man har en mycket bra överblick från alla platser i arenan.
Svalboet sett från en av de översta platsern
Vi var helt ensamma under den halvtimme vi gick runt i arenan så detta var den enda bild jag kunde få på oss tillsammans.
Den kritvita sanden i arenan kommer från Kinas egen tropiska ö Hainan som ligger söder om det kinesiska fastlandet. Totalt har 17 000 ton sand fraktats från Hainan till Beijing i nordöstra Kina och sanddjupet i arenan är hela 45 centimeter. Utanför arenan finns mycket information om vad som utspelades under OS och alla deltagande spelare finns på bild och alla medaljörer på ännu en bild plus bilder från tävlingarna.
Vi gick ut på samma ställe som vi kom in och vi var fortfarande helt ensamma, så denna arena är ingen större turistattraktion, åtminstone inte ännu. Jag gissar att det är betydligt fler besökare under de varma årstiderna då det även finns möjlighet att själv prova beachvolleyboll på ett antal planer som ligger just där man löser inträdet. Dessa är dock övertäckta under vintern.
Efter detta besök gick vi mot norr och det finns en hel del annat att kolla på längs vägen och en del nya byggen är på gång i parken så förhoppningsvis blir det fler intressanta besök här.
Det var nog 15 år sedan jag spelade min senaste handbollsmatch men här fick jag chansen att återuppleva känslan
Efter Chaoyangparken gick vi upp till en speciell gata som heter ”Beijing Lady´s Street” som tidigare var en gata där främst kvinnor handlade, men numera är det mest marknadsvaruhus och liknande för alla. På vägen dit passerade vi även den israeliska och amerikanska ambassaden som nyligen flyttat till detta område. Kön utanför den amerikanska ambassaden var lång och jag antar det var kineser som skulle skaffa visum för att turista i USA.
Efter en god lunch i en restaurang som drivs av släktingar till den gamle ledaren Mao Zedong kollade vi runt lite i marknaderna, men det blev inga köp förutom lite blommor att ta med hem. Synd man inte kan ta med krukväxter hem till Sverige, för jättelika orkidéer kostade bara några hundralappar liksom stora träd på en och en halv meter. De orkidéer som i Sverige kostar från en hundralapp och uppåt kostade motsvarande 20 kronor här, men det gick faktiskt att pruta också.
Fina och mycket billiga orkidéer
Sen märks det också att det börjar närma sig jul även i Kina. Det finns massor med tillfälliga marknader som bara säljer julsaker och bara i detta lilla område såg jag åtminstone fyra-fem större specialaffärer plus en del som slagit upp tillfälliga stånd mitt på trottoaren.
Även kineser vill ha julstämning hemma