Påskafton i Sverige, men här flyter det på som vilken vanlig lördag som helst. På förmiddagen tog vi en riktig långpromenad till det största Carrefour-varuhuset i området. Skönt att börja röra på benen lite mer igen! Tog väl cirka 45 minuter att gå dit (hade givetvis gått fortare om vi velat ta en buss eller taxi) och Carrefour har under två veckor “Europeiska veckor” med specialerbjudanden om olika matvaror från Europa. Det fanns bl a bryggkaffe, fast bara i småförpackningar, så jag köpte “instant coffee” i stället, det fungerar lika bra när mitt halvkilo Zoegas Mollbergs blandning nu börjar närma sig botten på paketet. Hittade inga direkta svenska varor, förutom knäckebröd, dock till närmare dubbla priset mot i Sverige. Fast jag tycker mest det är kul att gå runt och kolla på folklivet och de annorlunda livsmedelsavdningarna med alla akvarier fulla med fisk, ål, hummer, kräftor och räkor. Lördag och framförallt söndag är de dagar kineserna själva storhandlar så man får räkna med köer i kassorna. Dessutom måste man tänka på att det tar betydligt längre tid i kassan än i Sverige, då kassörskan efter att ha skannat streckkoden själv stoppar ner varje vara i en kasse åt kunden. Kollade även runt lite på andra avdelningar i varuhuset, bl a på elektronik och hushållsprodukter som är betydligt billigare än i Sverige. En sak som är betydligt billigare i Kina än i Sverige är cyklar, du hittar lätt en helt ny bra standardcykel för mellan 200 och 300 yuan/kronor på varuhusen och cykelhandlarna. Det är knappt lönt att hyra cykel om du tänker cykla mer än en gång, då kan du lika gärna köpa en cykel.
I samma byggnad som Carrefour har PizzaHut en restaurang och vi hade tänkt ta en pizza där, men det var 25 minuters väntetid, så vi funderade på andra alternativ. På vägen tillbaka finns en mongoliskinspirerad s k “hotpotrestaurang” dock var beskedet detsamma. “Det är 30 minuters väntetid” vilket vi tyckte var för lång tid och började gå tillbaka. Då fick vi plötsligt andra uppgifter och med ett förturskort fick vi plötsligt gå förbi hela långa kön av väntande gäster, av vilken anledning vet jag faktiskt inte, men det är möjligt att västerlänningar kan få förtur ibland. Det kändes helt OK och några minuter senare hade vi fått vårt bord och nu var det dags att prova “hotpot” för första gången. Hotpot innebär helt enkelt att all mat kommer in rå till bordet och man kokar själv maten i en gemensam kokande gryta som är nedsänkt mitt i bordet med eld under (i detta fall gasol, men i den klassiska mongoliska restaurangerna är det koleldning som gäller). Vi fick in lövtunna skivor med nötkött och fårkött, men även potatis, svamp och grönsaker som man sedan kokar i grytan. Köttbitarna blir färdiga på några sekunder och är allra godast om man äter dem direkt efter att ha doppat dem i god sås. Beställde även långa nudlar som en av serveringskillarna skickligt drog ut från en decimeter till ett par meter lång genom att dra och kasta nudeldegen fram och tillbaka i luften framför bordet och över huvudet på både oss och övriga gäster. Allra sist avslutar man med att dricka lite av den goda soppa som bildats av allt som kokats. Kul att ha provat “hotpot” som jag bara läst om tidigare, det var ingen jätterstor och annorlunda smakupplevelse som t ex Pekinganka, men det var helt OK!
