Lasse i Kina

Idag blev en hemmadag med påbörjande av att göra Kaulskroniten plus att jag läste in mig lite på internationella och svenska nyheter från de åtta dagar vi var på resande fötter. Det är bara att konstatera att mediacensuren i Sverige är rent ut skrivet äcklig!. Nyheter som är huvudnyheter i hela Europa tas överhuvudtaget inte upp i Sverige eftersom de inte är “politiskt korrekta” och jag kan tänka mig att Sverige idag är ungefär som Östtyskland och Sovjetunionen var innan kommunismen föll för 20 år sedan när det gäller just mediacensuren.

Det var väl Björn Rosengren som 1999 gjorde sitt klassiska uttalande om att “Norge är den sista Sovjetstaten“, men han hade helt klart fel, för enligt min mening är Sverige den sista Sovjetstaten med sin helt extremt otäcka mediacensur, där journalister och chefredaktörer under påverkan från ledande politiker bestämmer vad svenska folket ska få veta.

Det är tur att det finns internationella medier och även ocensurerade fria svenska medier och bloggar på nätet idag, men tyvärr verkar inte drygt nio av tio svenskar ännu känna till detta, eller så föredrar de helt enkelt att leva kvar i sin egen lilla sagovärld.

Jag minns när jag tågluffade flera gånger i Eruorpa på 1970-talet att jag då var stolt över att vara svensk när jag visade upp passet eller pratade och berättade var jag kom ifrån. Idag är det precis tvärtom och Sverige ses nästan som ett skämt av många stora utländska medier och jag har faktiskt t o m sagt att jag är från Danmark vid två tillfällen eftersom jag uppriktigt skäms för säga att jag är från Sverige! Det är åtminstone en “halvsanning” med Danmark, eftersom Blekinge tidigare tillhörde Danmark och jag kommer ju alltid med flyg från just detta land till Kina, så nog “kommer” jag från Danmark!

Nu är text från alla dagar under resan i söder inlagda dag för dag nedan och jag har även lagt in rätt många bilder, så nu ska jag koncentrera mig på att svara på mail en stund och sedan är det Kaulskroniten som gäller!

I morse vaknade jag före klockan fem och kunde omöjligen somna om så det var perfekt att stiga upp, fixa kaffe och se andra halvlek av Arsenal mot Barcelona i Champions Leauge som direktsändes i kinesiska CCTV5. Kul att se Arsenal, som var helt utspelade, göra en mirakelvändning från 0-1 till 2-1 sista kvarten!

Idag var det nästan vårkänslor när jag tog en promenad till närmaste affär för att handla lite. Sen vi kom tillbaka har det varit ned mot tio minus varje morgon och även någon minusgrad på dagarna. Det ligger ett tunt snötäcke på gräsmattorna från den snö som kom när vi var på resa, men där solen når fram försvinner snön snabbt!

Tjugo över fem på eftermiddagen och solen börjar försvinna bakom de andra husen i bostadsområdet. Fortfarande ligger ett tunt lager av snö på gräsmattorna.

Idag är avslutningen på det kinesiska nyårsfirandet och så snart det blev mörkt och fullmånen syntes började folk skjuta fyrverkerier som galningar. Det var nästan värre än på “nyårsafton” och fyrverkerierna pågick i många timmar under kvällen. Jag tog några bilder och nedanstående får bli avslutningen på det kinesiska nyårsfirandet 2011!

Jag gör ju Föreningen Gamla Carlscronas medlemsblad Kaulskroniten och i morse fick jag alla texter och bilder som ska vara med i nästa nummer. Det blir första gången jag provar att göra den från Kina, men det borde rimligen fungera lika bra som att göra den i Sverige. Skulle det inte fungera så är jag ju (tyvärr) mycket snart tillbaka i Sverige igen och kan fixa den då, men det ska nog fungera innan jag åker.

Fick dock tillbringa en dryg halvtimme i telefon med Adobes support för att kunna installera InDesign i den nya datorn. Jag har naturligtvis köpt licensen, men det är en uppgraderingslicens från tidigare versioner av PageMaker och det fungerar helt enkelt inte med dessa gamla licensnummer. Det var samma problem när jag installerade InDesign i Sverige så jag måste få en upplåsningskod från Adobes alltid eminenta support! Perfekt att kunna ringa från Skype som bara kostar 16 öre minuten!

Var även ute en sväng och handlade bl a köttfärs och kycklingfiléer så kvällens middag blev köttfärssås med kinesiska makaroner! Just denna sorten är den absolut bästa pastan jag hittat i Beijing och den är t o m mycket godare än de italienska importeraden märkena som kostar tre-fyra gånger så mycket!

Idag blev det ytterligare en “hemmadag” med att bl a sortera upp alla hundratals bilder jag tog under resan i södra Kina plus att beskära och förminska dem i storlek. Lyckades faktiskt ta en del riktigt bra bilder och en del av dessa kommer efterhand som jag uppdaterar bloggen nedan för tiden 6-13 februari (just nu är 6 februari inlagd och 7 februari kommer om en liten stund).

Efter att ha varit van vid värmen i söder vaknade jag upp till minus tio grader idag när jag kollade på balkongen. Idag börjar skolorna igen och de flesta återvänder också till sina arbeten. För min egen del stannade jag faktiskt inomhus hela dagen och tvättmaskinen gick ett par gånger ytterligare och det är helt otroligt hur snabbt tvätten torkar i Beijing. Tvättade bl a två par exakt likadana jeans och hängde ett par på balkongen och ett par innanför panoramafönstret i söder, men bägge var lika snustorra efter fyra-fem timmar. Här är luften extremt torr i motsats till i södra Kina där ingen tvätt torkade ens över natten om man inte tog hotellets hårtork till hjälp.

I övrigt tillbringade jag dagen med att läsa Politiskt Inkorrekt och diverse länkar därifrån samt att lägga in första dagen av resan i söder på bloggen lite längre ned! På kvällen sände HBO en film jag gillar, “Message in a Bottle” med bl a Kevin Costner. Såg även en fantastiskt bra intervju med finansmannen Donald Trump på CNN som intervjuades av Piers Morgan. Det blir nog till att följa Piers Morgans intervjuer på CNN varje kväll i fortsättningen!

Jag sov gott fram till strax innan femtiden då jag trodde klockan var betydigt mer eftersom det var ljust, men då stod vi inne på en station där det var ljust, så jag sov vidare till 06.30 då jag steg upp och hämtade kokhett vatten till mitt kaffe. Kokhett vatten finns på alla kinesiska tåg och det är perfekt med tanke på att nudlarna bara ska värmas i kokhett vatten en kvart så är de som nykokta. Givetvis perfekt även för te och kaffe. Passade sedan på att borsta tänderna innan den värsta ruschen som blir efter 07.00, när ljuset slås på igen och gardinerna dras från.

Det är verkligen KOKHETT vatten som kommer ur de maskiner som finns på alla kinesiska tåg!

Fascinerande att se hur förändrat landskapet nu är för nu är det enorma slättland med odlad mark och man kan se hur vårbruket börjar i denna del av landet och det var t o m folk ute på åkrarna tidigt på morgonen. Då och då dyker det dock upp en storstad där massor av nya skyskrapor är under uppförande. Det är verkligen en explosiv ekonomisk utveckling i Kina och jag förstår att Kina inom inte alltför många år kommer att vara världens största ekonomi.

Ju närmre vi kom Beijing, desto kallare blev det och det ligger lite snö rätt långt söder om Beijing. När ljuset slogs på klockan 07.00 meddelades att tåget är en timme försenat och beräknas nå Beijing strax efter 14.00 och det stämde rätt väl. Det var dock rätt kaotiskt på västra järnvägsstationen denna dag och det är väl den enda stationen som inte har tunnelbana så det var taxi eller buss som gällde. Detta är sista dagen på nyårsfirandet och många ska tillbaka till arbete eller skola i morgon så taxikön var helt enorm. Enligt en av vakterna var det risk för upp till två timmars väntan på taxi, så vi satsade på buss 52 i stället. Det tog väl en halvtimme i en packad kö medan nya dubbelbussar körde fram med sex minuters mellanrum, men sen var vi på väg och jag hade tur att killen som satt precis där jag stod skulle hoppa av efter två hållplatser (jag fattar inte varför han överhuvudtaget stod i kö för att åka så kort sträcka). Buss 52 går nästan ända tillbaka till Hongyan Road och passerar Himmelska Fridens Torg innan den viker ned mot sydost, så vi åkte från ändhållplats till ändhållplats. Sen kunde vi tagit buss 513 fyra hållplatser söderut, men vi kostade på oss en taxi som kostade minimibeloppet tio kronor för denna korta sträcka.

Maos porträtt ovanför ingången till Den Förbjudna Staden

Vi var hemma igen strax efter 16.00 och det känns skönt att vara tillbaka igen även efter en så trevlig och intressant resa till sydöstra Kina! På kvällen fick sedan tvättmaskinen gå varm och jag fixade en pizza efter att bara ha ätit kinesiska rätter under hela veckan!

Packningen fixade vi redan igår kväll så det var bufféfrukost och sedan gick bussen klockan 08.00 för en kort tur till ett lamatempel som är en av Longyans turistattraktioner. Det är alltid trevligt att besöka denna typ av buddistiska lamatempel, men det ser likadana ut överallt. Har varit på sådana tempel i Beijing, Shanghai, Hangzhou och nu Longyan men det ser likadant ut överallt. Det är människor som tänder rökelse och ber till de olika buddistiska statyerna och det är mycket vackert och en speciell doft av all rökelse. Enda skillnaden här var att man tände massor av smällare och kastade in i ugnar, men jag antar det hör ihop med det kinesiska nyåret som firas t o m torsdag nästa vecka.

Sen släppte bussen av oss i centrum för två timmars fria aktiviteter. Vi följde med guiden först till en gata med med en stor marknad där allt i matväg såldes. Jordgubbarna såg fantastiskt fina ut, men de olika deltagarna på resan köpte rätt mycket annat och bjöd sedan runt så alla fick smaka. Tyvärr vet jag inte vad alla goda frukter eller godsaker heter, men det var helt nya och mycket goda smakupplevelser. Efter det promenerade vi ned på huvudgatan där det finns både McDonalds och KFC och därefter in på en gågata med massor av småaffärer. Då var klockan runt tio och eftersom tåget gick 12.46 passade vi på att få en tidig lunch i en enkel nudelrestaurang på gågatan. En stor skål med nudlar (som svensk spagetti) kostade bara fyra kronor. Jag fick en särskilt kryddstark variant som var mycket god och jag åt upp både nudlarna och soppan de låg i! Mycket gott och jag tycker det är mycket roligare och godare att äta på denna typ av enkla restauranger än på ”flotta” restauranger.

Matmarknad i Longyan

Jordgubbarna och körsbären såg underbart goda ut! Längst upp till vänster en mycket god frukt som jag inte vet vad den heter. Den har ett tunt skal runt som man enkelt plockar bort och sedan är det en geleliknande frukt med en hård kärna i mitten! Mycket goda och jag åt rätt många sådana under tågresan!

Detta var något som påminde mig om svenska lussekatter fast mycket, mycket större, men det är tydligen så att inuti dessa kreationer döljer sig helt enkelt ris!

På väg från marknaden till den långa gågatan i centrum handlade flera bl a dessa gristrynen för 20 kronor halvkilot! De påstod det var jättegott, men det var inget jag kände för att prova!

Tio över elva tog oss bussen till stationen där vi sade farväl till våra guider och säkerhetskontrollen på stationen var det bara att gå rakt igenom och sedan blev det en halvtimmes väntan i vänthallen innan vi fick gå ombord på tåget. De hade mycket bra försäljning i vänthallen, så vi fyllde på lite extra.

Det är en lång tågresa vi har framför oss och tåget som avgick 12.46 är inte framme i Beijing förrän i morgon söndag klockan 13.02, dvs mer än ett dygns resa. Eftersom det är kinesiskt nyår och alla ska tillbaka till Beijing denna helg var det omöjligt att hitta flygbiljetter och även “soft bed” på tåget (fyra i en kupé med dörr) var omöjligt för 13 personer, så det blev “hard bed”. Hard bed innebär en liten kupé utan dörrar med sex sovplatser i tre våningar, men det var helt OK. Vi var lite utspridda i samma vagn, men det gick att byta platser så vi fick åtminstone fyra av sex platser i ”min” kupé så vi kunde tränga in oss åtta personer där och ha en trevlig middag med diverse olika rätter. Ägg och kinesiskt bröd hade någon köpt med från hotellet och i övrigt var det nudlar och olika maträtter och frukter som köpts med från marknaden i Longyan.

Jag ville inte sova på eftermiddagen utan ville försöka sova hela natten i stället så jag höll mig vaken. Mannen som skulle sova ovanför mig var på väg till Beijing efter årets enda besök i hemprovinsen och han hade sällskap med sin fru och dotter. De arbetar i Beijng eftersom det är bättre möjligheter och löner där och de bodde lite söderut i staden. Mannen hade med sig ett hemtillverkat mörkt risvin som han bjöd mig på. Det var hans mammas recept och jag måste säga att det var godare än de liknande risviner jag smakat i olika affärer under resan, så det blev rätt många muggar vin och många ganbei (skål) under den timme som gick innan de släckte ned ljuset i vagnen klockan 22.00. Det är inga dörrar till dessa kupéer så det är mycket ljud från omgivningarna och folk som springer förbi, men jag somnade rätt omgående, förmodligen tack vare det goda vinet.

Det blev många “ganbei” dvs “skål” med denne trevlige man innan klockan blev 22.00 och lamporna släcktes, men sen sov jag mycket gott!

Strax innan 22.00 kom det även en säkerhetskontroll och alla kinesiska medborgare måste ta fram sina identitetskort och kontrollanten bara scannade streckkoden och fick direkt upp samma ID-kort från arkivet på sin lilla skärm så han kunde kolla så att det var samma person på bilden från arkivet, på ID-kortet och i verkligheten! Allt gick blixtsnabbt och var mycket imponerande, jag behövde dock inte visa upp mitt pass utan kontrollen gällde bara kineser, fast jag var säkert den enda ombord som inte var kinesisk medborgare!

Steg upp vid halv sju och efter dusch var det utcheckning och därefter promenad i “Memorial Park of Yejianying” som ligger alldeles utanför hotellet. Även den är tydligen bekostad av den rika kinesen med rötter i Meizhou. En mycket vacker park som är ett monument över Meizhous mest kända person Yejianying som levde åren 1897-1986. Alldeles bredvid den nya minneshallen och parken ligger den gamla byn där Yejianying föddes och man kunde t o m titta in i det lilla rummet där han för första gången såg världens ljus.

På väg till parken vinkade jag till handlaren jag pratade med igår kväll

Träden har börjat blomma, vilket de gör två gånger om året på dessa breddgrader

Bloggförfattaren framför det lilla torget och Yejianyings minneshall

Den vackra statyn över Yejianying framför Minneshallen

Därefter påbörjade vi den långa resan till mot storstaden Longyan i Fujian och det var skönt vi inte gjorde den i gårdagens mörker för det var ingen motorväg utan slingrande serpentinvägar på den kinesiska landsbygden med omväxlande floder, berg och bebyggelse, så det var en klar fördel att ha fått göra denna resa på dagtid och inte i mörker. Tidvis är det mycket vacker natur och byarna är intressanta. Gammal bebyggelse blandas med helt nya lyxhus t o m så här långt ut på landsbygden. Det visade sig dock att stället vi skulle till egentligen låg rätt långt söder om Longyan så om vi åkt igår kväll hade vi nog åkt en annan väg till Longyan i stället för alla dessa småvägar.

Stället vi skulle till var en av Fujians största attraktioner som är den helt unika byn Yongding med sina runda hus i mycket speciell stil och vägen dit var slingrande uppåt och helt utan vägräcken, så ett enda misstag av chauffören kunder slutat ödesdigert. Vägen var nog under konstruktion och vägräcken kommer nog, men i Sverige hade aldrig en sådan väg varit öppen för trafik! De brukar göra reklam för Fujianprovinse just med att visa bilder från denna by i reklamen på CNN. Det är verkligen speciella hus där det bor hundratals personer som delar vissa utrymmen i nederdelen och sen bor alla högt upp i lägenheter och det finns heller inga fönster i nedervåningen. Ursprunget är att man skulle vara skyddade från angripare om man bodde högt och det fanns även förstärkta dörrar i de fyra ingångarna. De som bor i husen använder aldrig huvudingången utan enbart de tre sidoingångarna.

När vi kom dit var vi tvungna att ha med en speciell guide för området i bussen och det var en mycket trevlig tjej (alla kinesiska guider jag någonsin träffat verkar lika trevliga). Klockan var bara elva, men eftersom besöket i Yongding skulle ta många timmar åkte vi först till en restaurang där lunchen var beställd! Det var helt klart en mycket god lunch och jag fick även tillfälle att ladda batteriet till den stora kameran medan vi åt och drack!

Sen var det dags att börja vandringen uppåt genom byn där det finns närmare ett femtiotal byggnader, mest runda, men även enstaka fyrkantiga och det kan bo upp emot 800 personer i de största byggnaderna. Det var riktigt kyligt så här lite längre upp i bergen, men duggregnet som föll när vi åt lunch upphörde tack och lov.

På promenad upp mot Yongding. Det är en bit att gå och svagt uppför hela tiden.

Ett av de större runda husen i Yongding

Bild från innergården i ett av de större runda husen i Yongding

Alla hus i Yongding är inte runda

Alla byggnader är byggda med den gulaktiga jorden från området som bränts till tegel och det var något jag såg under hela bussresan dit. Ibland är det rödaktig jord, ibland orange och ibland gul och man ser överallt små dagbrott där sanden hämtas och byggnaderna i respektive område har samma färg som jorden. Mycket intressant att se och det var synd att det inte fanns tid att göra lite fler småstopp för fotografering, för bilderna inifrån bussen blir inte tillräckligt bra.

Det var intressant att se dessa unika byggnader och vi promenerade runt samtidigt som guiden berättade om varje byggnad, men hon pratade för fort för att jag skulle förstå kinesiskan, men jag fick översättning efterhand. Här hade jag annars förväntat mig att få se fler västerlänningar, men icke så, jag har inte sett en enda västerlänning under hela resan hittills.

En rätt ung och ovanligt framfusig tjej (normalt är kineserna mycket blyga) ville bli fotograferad tillsammans med mig, men hon ville att jag skulle följa med till ett annat ställe, men varken jag, guiden eller de andra fattade varför, så jag sa att hon får ta med kameran och komma dit där vi är. Hon dök upp sedan med sin mobil och tog några bilder av mig och henne, men sen dök hon plötsligt upp igen med en fotograf som tog massor av bilder till mina resekamraters skratt och förtjusning. Det visade sig sen att det var en “riktig” fotograf som tog bilder på ett speciellt vackert ställe och vi kom så småningom dit och då kom en överlycklig tjej igen och visade bilder på henne och mig som fotografen tagit. Han skrev ut bilderna direkt och satte dem i ett litet album och hon hade tydligen köpt dessa bilder av honom som hon ville visa för mig! En nästan lite bisarr och konstig upplevelse, så om det är någon som vill känna sig som en “stjärna” så kan jag rekommendera ett besök i dessa delar av Kina.

Elva damer från Beijing på besök i Yongding i Fujianprovinsen. Jag och den andre mannen på resan fotograferade! Denna bild är tagen just vi det ställe där den “professionelle” fotografen tog bilder och sedan skrev ut och sålde.

Efter det var det dags att åka drygt fyra mil till storstaden Longyan där vi skulle bo på ett helt nytt hotell som ligger relativt central. Det blev dock inte mycket tid att hinna med något på kvällen utan det blev middag vid sjutiden och sedan en promenad i omgivningarna för att handla lite inför morgondagens långa tågresa tillbaka till Beijing. Det blev mest nudlar och öl för min del!

Vi var uppe tidigt för frukosten skulle vara 07.00 och chauffören och guiden hämta oss 07.30, men de var en halvtimme försenade så vi kom iväg strax efter 08.00. Den nya manlige guiden verkar lika trevlig som den tidigare kvinnliga och han pratar betydligt långsammare, så t o m jag förstår lite av vad han säger på kinesiska!

Första stoppet på resan mot Fujian blev i ytterligare en liten mångmiljonstad för att kolla på The Memorial Tempel of Han Yu. Det är ett tolvtusen kvadratmeter stort tempelområde som var mycket intressant att se.

Han Yu (768-824)

Bild från högsta punkten av tempelområdet

På väg tillbaka till ingången nedför den första trappan

Bussen körde sedan vidare en kort sträcka till en liten porslinsfabrik där en del av deltagarna handlade porslin, fast jag hittade inget intressant alls där, men det kul att gå runt och kolla ändå!

Porslin och tavlor var det som såldes i den lilla affären

Efter besöket i porslinsfabriken fanns tid för en promenad i omgivningarna och det skulle finnas någon speciell gata där man kunde handla porslin, men vi lyckades inte hitta den, så bussen fick plocka upp oss igen. För egen del ägnade jag mest tid åt att studera och fotografera alla fantastiska skoterekipage som susade förbi. Ensamma tjejer, hela familjer eller fyra-fem vuxna på en liten skoter är fascinernade att se!

Ett av alla fantastiska skoterekipage som susade förbi där jag stod!

Det blev sedan en kort sightseeingtur med bussen genom staden och efter den hamnade vi på ett tempelområde, som i och för sig är intressant, men dessa buddisttempel är rätt lika över hela Kina, men visst är det trevligt att gå omkring där och se det enorma folklivet och alla rökelser som tänds.

Bild från tempelområdet där man ber, tänder rökelser och skänker mat och frukt

Därefter var det dags för en cykelfärd genom den gamla delen av staden med cykeltaxi. Det var ingen längre färd, men var intressant på de smala gatorna där man kunde se in i de olika affärerna och mannen som cyklade berättade mycket bra om den gamla staden så han fick lite dricks av oss efteråt, till en annan taxicykelchaufförs förtret, för han fick ingenting av de som åkte med honom.

Några av mina medresenärer i cykeltaxi, det fanns plats för två i varje taxi

I väntan på att chauffören skulle leta upp oss kunde vi koppla av i en liten park nära vattnet och där tog jag ovanstående bild

Sen var det tid för en rätt sen lunch, men det var nog den bästa maten hittills under resan! Kineser drickar nästan aldrig något under lunch eller middag eftersom det ingår så många olika soppor. Jag vill dock gärna ha en öl och det har blivit fler och fler som vill dricka öl så jag tror det gick åt åtminstone fem stora flaskor öl till denna måltid, men det var också den absolut bästa ölen Kingway från Shantou som alla verkar gilla lika mycket som jag!

Innan vi drog vidare ville dock damerna hitta porslinsgatan vi inte hittade tidigare och nu hittade bussen rätt så det blev en dryg halvtimme ytterligare där och det blev många inköp för många av deltagarna på resan.

Sen blev det flera timmars resa genom ett böljande bergslandskap med mycket märkliga träd norrut, det var dock en bra motorväg så färden gick snabbt jämfört med tidigare. Målet med resan var staden Meizhou som har drygt fem miljoner invånare. När vi kom fram tog vi en kort sightseeing genom själva staden som i stort sett var som vilken annan kinesisk stad som helst. Det som skilde var att det var en helt ny jättebred sexfilig motorväg sista biten in till staden. Det var tullavgift där och jag vet inte om det var anledningen till att det knappt var en enda bil som körde där? Den var dock tydligen bara öppnad för någon vecka sedan och är byggd med pengar från en rik person i Hongkong som ursprunligen komme från Meizhou. Så gör många kineser som blivit rika inom landet eller utomlands, de skänker pengar till byggen av t ex vägar, sjukhus och parker. Denna sexfiliga väg var fullt i klass med vägarna i Beijing.

Vi skulle kolla på två sevärdheter i Meizhou, men det var ont om tid och den första var ett tempel där man skulle ha utsikt över hela staden, men det fanns inte tid att gå ända upp dit så vi stannade lite nedanför och några handlade lite souvenierer.

Vidare till en stor teplantage som också är en turistattraktion av högsta klass, men vi var alldeles för sent ute och plantagen låg jättelångt utanför centrum. Solen hade redan börjat gå ned, så det blev inte ens några bra bilder utan bara ett besök i souvenirbutiken där många köpte med sig te och diverse annat. På teplantagen arbetar under högsäsong 3000 arbetare med att skörda te och de får två skördar varje år.

Klockan var nu efter 18.00 och vi skulle ha närmare tre timmars resa till Longyan där hotellet väntade. Det började dock illa med att chauffören körde fel på de slingriga småvägarna ner från platagagen och sedan blev det plötsligt en stor diskussion och planerna för kvällen ändrades. Hotellet avbokades och ett nytt bokades blixtsnabbt bara en kilometer från där vi befann oss. Det blev en supersnabb incheckning och chauffören och guiden fick också dela ett rum.Vi fick sedan en rekordsnabb middag som var mycket god! Jag måste ha varit den första utlänning som bott på det hotellet för alla de unga servitriserna skulle komma in i vårt middagsrum och skrattande kolla på utlänningen.

Det fanns även tid för en promenad i omgivningarna, men i mörkret var det inte mycket att se utan det blev bara några korta besök i några lokala affärer. Handlade ett par sjucentiliters fruktbrännvin av en trevlig man i den närmaste affären och jag lyckades t o m växla några ord på kinesiska med honom.

Sen var det dags att sova efter att ha använt nätet en stund. På detta hotellrummet fanns det t o m en stationär dator med internetkoppling så det var bara att sätta igång och surfa.

Idag på morgonen lämnade vi Shantou och åkte till standen Chenghai som ligger några mil norrut. Chenghai har tre miljoner invånare och är mest känd för sina enorma leksaksfabriker och vi stannade till vid en sådan. Man får naturligtvis inte komma in i själva fabriken utan besöket blev i en liten affär i bottenplanet på en av fabrikerna. Det var många som handlade och det var kul att se priserna direkt i fabriken och jämföra med marknaderna i Beijing. Just leksaker har jag inte köpt så mycket, men nu fick jag bra koll på prisnivån! För egen del kunde jag inte låta bli att handla en liten rolig docka för 20 kronor. Den dockan skulle inte vara politiskt korrekt i Sverige och skulle den säljas i Sverige skulle det bli ett ramaskri från alla politiskt korrekta medier!

På andra sidan gatan fanns en liten livsmedelsaffär som även hade starka drycker och jag kunde inte låta bli att köpa en PET-flaska på 45 centiliter med 50-procentig sprit för hela 2 kronor och 50 öre. Det var inte innehållet jag var ute efter utan själva PET-flaskan som är i samma stil som de som innehåller sportdryck i Sverige! De finns nog bara i södra Kina för jag sett dem i bl a Hangzhou tidigare, men aldrig i Beijing.

Till vänster den politiskt inkorrekta dockan med rörligt huvud som enligt förpackningen finns med fyra olika ansiktsuttryck, men detta var den enda variant som såldes i affären denna dag. Till höger PET-flaskan som innehåller 45 centiliter 50-procentig sprit och kostade 2,50 Yuan, dvs samma i svenska pengar, 2,50 kronor.

Därefter gick färden vidare till Chen Hi Hong som är ett område med hus som ägdes av en rik kines för länge sedan och det lär finnas över tusen fönster i de många husen. Det var ett intressant besök som varade drygt en timme och det blev lite småsaker handlade från en lokal konstnär som har en atelejé i ett av husen.

Det kinesiska nyåret avslutas inte förrän den 17 februari och det skjuts fortfarande raketer överallt och här var någon variant på smällare innan vi gick in till Chen Hi Hong.

Här har vi just kommit in i detta stora område med hus som tillhörde denna rika familj. Det fanns t o m ett speciellt bröllopsrum och en liten opera där en dam sjöng på vissa tider varje dag.

Ett av alla hundratals rum bland dessa byggnader

Här syns en liten del av alla hus som ingår i Chen Hi Hong och i bakgrunden den moderna staden

Sen var det dags för lunch i en lite mindre stad några mil norrut. Det var bokat och det blev en form av hotpot där man har en gemensam gryta mitt på bordet där man kokar maten. Först kokar man grönsaker och lite grövre kött och sedan kom en massa tallrikar med tunt skuret nötkött som man hel enkelt kokar en kort stund antingen direkt med sin chopstick eller lägger man ned mycket kött i en slags sil och kokar den samtidigt. Det var mycket gott, speciellt köttet utan fett och jag doppade det i en stark såsblandning innan jag åt. På slutet kommer även nudlar och salladsblad in som får en kort kokning. Köttet vi åt var faktiskt helt nyslaktat och jag säg själv att visa upphängda bitar fortfarande rörde sig, vilket jag nog aldrig sett tidigare.

Hotpotgrytan i mitten och bl a fyra tallrikar kött till sju personer runt bordet och senare kom även nudlar och grönsaker. Mycket gott var det!

Jag missade tyvärr att ta en bild när vi gick in i restaurangen då det helt nyslaktade köttet faktiskt fortfarande rörde på sig så bilden ovan är från när vi lämnade restaurangen och slaktarna håller till alldeles vid ingången och förbereder gästernas kött!

Fram på eftermiddagen anlände vi sedan till Dansuao Hotspring Resort som är ett lyxigt hotell som jag tidigare trodde verkligen var byggt över naturliga varma källor, men så är det inte. Rummet var det lyxigaste hittills och jag tror vårt rum låg närmast dit man kan gå för att få varma bad! Det ingår naturligtvis att man kan gå och bada när man bor på hotellet, men jag var tveksam, fast jag gick med dit. Det var en lite konstig byråkrati när man ska ta sig in och ut, fast huvudanledningen till att jag gick tillbaka till rummet efter bara några minuter var att det var omöjligt att kunna koppla av när alla tittar på utlänningen. Det är OK när barn och ungdomar gör det och vill bli fotograferade, men när vuxna män och kvinnor stirrar som de sett en utomjording är det inte roligt! Så jag gick tillbaka till hotellrummet och tog en lång varm dusch i stället!

Dansao Hotspring Resort

Här har vi just anlänt till Dansao Hotspring Resort

Inne i det konstgjorda berget finns säkert ett hundratal olika “källor” med olika temperatur på vattnet där de som ville kunde bada.

Februari är lågsäsong så det var inga som badade i poolen, men under vår, sommar och höst är det säkert fullt med folk i poolen!

Senare på kvällen blev det middag i hotellets restaurang, men jag tycker faktiskt inte maten var så där speciellt bra! Alldeles för många olika slags soppor och köttbitar med ben i är inget jag gillar, men ölen var suveränt god!

Det blir bara en natt på detta hotell för i morgon ska vi vidare och då är det en ny guide och en ny chaufför som ska ta oss vidare norrut mot provinsen Fujian.