Lasse i Kina

Idag såg jag inte skyskrapan vid östra tredje ringvägen, men jag är inte helt säker på om det var smog eller vanlig dimma som var orsaken. I vilket fall som helst så var det 24 grader idag också på morgonen när jag gav mig iväg vid sjutiden och luftfuktigheten nästan lika hög som igår. Dessutom ingen vind alls så tröjan var helt genomblöt bara efter några minuters löpning. Jag kände mig lite för trött för att springa långt och tänkte bara jogga 20-25 minuter, men jag körde några korta intervaller på mellan 100 och 200 meter helt utan plan, men det var ändå skönt att kunna springa lite fortare åtminstone en kort stund! Totalt sett var jag ute 40 minuter, men då gick jag eller vilade rätt mycket mellan de korta intervallerna.

Eftersom mitt kaffe tagit slut gick jag sen och handlade rätt tidigt på förmiddagen i det nya snabbköpet och det är helt sjukt vad många som handlar där oavsett vilken tid på dagen jag går dit, fast de har alla kassor öppna så det är aldrig någon kö för att betala!

Vattnade även träden på balkongen och ser nu att det börjar komma blommor på en av växterna jag klippte ned för någon månad sedan efter att den blommat färdigt. Jag tror det är ett jasminträd som kommer att få vita blommor, men jag är inte sådär hemma på alla blommors namn!

Jag kände direkt när jag steg upp och gick ut på balkongen att det åter var betydligt varmare i Beijing. Det var 24 grader och 87 procents luftfuktighet när jag gav mig ut för att springa klockan 07.00, så att göra något “Cooper-test” och springa tolv minuter så fort jag kunde var inte att tänka på! Funderade först på att bara jogga 20-25 minuter, men när jag väl var igång så fortsatte jag och sprang på sekunden 43 minuter, vilket är det längsta jag sprungit utan stopp under denna vistelse i Beijing. Farten är som jag skrivit tidigare bedrövlig, men det viktigaste är att jag klarar att jogga utan stopp och att det inte blir värre i vänster knä!

Tog idag också tag i Kaulskroniten igen och hoppas jag har den klar i morgon! Det har varit lite för mycket senaste dagarna med släktingarnas besök mm så jag har haft svårt att koncentrera mig på annat. Förhoppningsvis ska jag även hinna börja uppdatera Karlskronabloggen betydligt oftare nu än hittills! Det finns mycket intressant att skriva om och länka till, men tiden räcker liksom inte alltid till!

Strökollar också lite på VM i friidrott både på morgonen och kvällen, men det har väl knappast varit några höjdare än. Usain Bolts diskning på 100 meter är väl det mest omtalade, fast i Kina är det gårdagens händelse när nationalidolen Liu Xiang troligen missade guldet när kubanen Robles vid de två sista häckarna slog på hans arm. Liu Xiang tappade ett par meter och kom i mål som trea, men han verkade inte missnöjd utan de kramades om efteråt, så det var säkert den kinesiska friidrottsledningen som lämnade in en protest, vilken givetvis beviljades för det var ett uppenbart regelbrott av kubanen. Nu hjälpte ju inte det så mycket eftersom Liu Xiang “bara” blev tvåa i loppet efter diskningen, så de kunde lika gärna låtit bli att protestera.

Idag kom jag att tänka på “Coopers test” som vi provade någon gång när jag var med i Team Blekinge Löparförening och det gick ut på att man skulle springa tre kilometer så snabbt man kunde (det var en runda från Lasarettet och runt Saltsjöbaden), så jag tänkte jag kunde testa att springa tre varv inom området, vilket i och för sig blir lite drygt tre kilometer men det spelar inte så stor roll! Jag tog väl inte i så där våldsamt och den totaltiden kan jag sänka rejält nästa gång. Avslutade sedan med att jogga ett par kilometer i lugnt tempo. Det är faktiskt riktigt behaglig temperatur kring 20 grader tidigt på morgonen nu och härligt att springa!

Fast när jag kom tillbaka kollade på nätet om Coopers test och den riktiga varianten går ut på att man ska springa så långt man kan under tolv minuter och det finns en bra kort förklarande artikel på engelska med ålderstabeller på Wikipedia att läsa här! Så jag ska absolut testa den varianten någon av de närmaste dagarna och att jag skulle klara “Good” trots nuvarande usla form är inga problem, men för att klara “Very Good” för åldern “50+” gäller det bara att springa 2400 meter, vilket är fem minuter per kilometer och klarade jag hela Stockholm Marathon 2005 och 2006 i den farten så ska jag klara det i 2400 meter på tolv minuter rätt snart, kanske redan i morgon?

På kvällen blev det sedan hemlagade jiaozi som är en form av kinesiska kroppkakor och jag orkade inte räkna hur många jag åt tillsammans med ett jättegott kycklingkött! Kineserna vill bara äta kyckling med ben så bröstfilén är faktiskt betydligt billigare att köpa här och jag hade en stor skål med kycklingfilé för mig själv som bara jag åt från!

Dessförinnan hade jag även idag fått hjälp av den lilla assistenten för att vattna träden på på balkongen, vilket framgår av bilden nedan! Denna gång med exakt samma typ av vattenkanna från IKEA som jag har i Sverige!

Idag blev jag nästan lite imponerad av mig själv för jag klarade att springa nästan 40 minuter utan att stanna, vilket det nog är rätt länge sedan jag klarade! Det kändes bra både i knä och i övrigt och jag hade nog kunnat fortsatt en stund till om jag haft vatten med mig.

Det känns som jag kommit igång ordentligt nu och det enda som förbryllar mig lite är att jag ännu inte tappat någon vikt. Vågen pendlar mellan 79 och 80 kilo, vilket är alldeles för mycket när man är 1,79 meter lång. Idealvikten ska väl vara 72 kilo om jag minns rätt, så jag har tio procents vikt jag måste bli av med, fast jag är i och för sig nöjd om jag kan gå ned under 75 kilo, det blir faktiskt rätt mycket lättare att springa då! Det får nog bli några riktiga långpass i lugnt tempo för att bränna fett och sen får jag nog minska ned lite på den alldeles för goda kinesiska ölen!

Jag tog en eftermiddagspromenad inom området och matade bl a änderna på det vanliga stället. Den avvikande vita anden är riktigt ordentligt mobbad av några av sina normalfärgade artfränder och blev bortjagad gång på gång! Jag försökte dock som vanligt ge honom eller henne så mycket som möjligt och han eller hon är riktigt skicklig på att fånga de kastade brödbitarna med näbben redan i luften!

I Sverige använder man ju sina balkonger mest som uteplatser för att sitta på och koppla av eller sola. Här är det faktiskt inte så många som använder balkongen på det sättet utan det vanligaste användningsområdet är att hänga tvätt och det finns inbyggda upphängningsanordningar på alla balkonger. Här dock en variant där balkongen helt enkelt används som förråd och det finns öven de som har mindre växthus i enstaka fall på balkongen. Fast de flesta använder faktiskt inte balkongen alls, förutom just till att hänga tvätt ifall de inte tvättar via någon av alla tvättfirmorna som finns just utanför området.

Sent på kvällen kom ett oväntat och hastigt besök och jag fick hjälp med att vattna träden på balkongen, även om mycket av vattnet från sprutflaskan även hamnade på andra ställen, både utanför och inne på balkongen och på mig under glada skratt!

Idag var det uppehållsväder så jag gav mig ut att springa vid sjutiden på morgonen, men jag ska köra några olika varianter och inte bara entimmeslöpning. Idag bestämde jag mig för att försöka springa/jogga så länge jag kunde utan att stanna! Längst under entimmeslöpningarna har varit 20 minuter, men idag lyckades jag springa drygt 28 minuter och det var jag helt nöjd med för dagen!

Ska försöka köra omväxlande entimmeslöpningarna, denna typ av löpning och någon form av intervallträning för det är enda chansen att kunna förbättra sig. Att varje dag springa i samma tempo är både tråkigt och meningslöst.

I övrigt kollade jag mycket på friidrotts-VM från Sydkorea som ligger perfekt tidsmässigt här i Kina! Isabellah Andersson imponerade verkligen i damernas marathon tidigt på morgonen och det ska bli intressant att följa henne i OS i London nästa år om hon får vara skadefri! Kanske kan hon då utmana de kenyanska tjejerna som stod i en klass för sig och tog en trippel på marathon och på kvällen var de ännu värre när de vann fyrdubbelt på 10000 meter efter ett perfekt genomfört taktiklopp.

Såg även Karlskronaboende Carolina Klüft gå till final i längdhopp efter ett hyfsat förstahopp på 6,60 meter, men för mig är det fortfarande totalt obegripligt hur hon kunde kasta bort en helt given guldmedalj i sjukamp i OS här i Beijing 2008 för att satsa på bara längdhopp.

Jag vaknade som vanligt vid sextiden och drog på löparkläderna och gick upp och fixade kaffe och hade tänkt springa en timme! Jag hade vaknat tidigare och hört att det regnade, men det brukar i regel sluta framåt morgonen, fast så icke idag!

Vid sjutiden ökade regnet enormt och åskknallarna haglade över denna del av Beijing så det var bara att sitta vid datorn och vänta. Att springa i regn i sån här värme gör mig ingenting men när det är sånt skyfall så gör det faktiskt ont på axlar och ben och skorna fylls direkt av vatten, plus givetvis att åskan är farlig! Jag minns mitt första Stockholm Marathon 1986 då det regnade enormt innan och under hela loppet, men det var absolut ingenting mot det regn som kom här idag.

Regnet avtog en stund och det såg ljusare ut i fjärran, men strax efter var det åter skyfall och blixtar och dunder så jag gav upp alla försök på att springa en timme idag och att springa senare på dagen passar mig inte alls, då har jag ingen motivation alls!

Våra släktingar hade egentligen andra planer för dagen, men ställde in dessa p g a regnet så de kom hit istället! Jag hade dessförinnan gått ut för att ta några regnbilder och handla lite, men då utbröt ett nästan värre skyfall än tidigare och trots stort paraply var jag genomblöt när jag kom till affären.

Det kom även en hård vind från söder så det började t o m läcka in lite vatten ovanför det stora panoramafönstret i söder, men servicepersonalen var på plats inom en timme och sa att de fixar det när det inte regnar längre.

När jag kom tillbaka från affären hade de övriga bestämt att jag skulle laga mat idag också och det var tur att vi hade det mesta hemma, så det fick hastigt bli fläskfilé med alternativt potatismos eller pasta plus lite sallad och painriche till lunch! Jag hade egentligen tänkt jobba med något helt annat idag, men en av släktingarna är bara här över helgen så det är klart jag ställer upp. De andra två flyttar hit och bor ett par stenkast härifrån som jag nog skrivit tidigare.

Efter lunchen hade regnet slutat och det var riktigt fuktigt varmt och solen sken rätt bra! Vi följde med bort till det andra bostadsområdet och kollade runt lite i deras lilla park som ligger i mitten och det var riktigt synd att jag inte tog med kameran, för det var riktigt vackert! Fast en väldigt liten park med tanke på hur otroligt många människor som måste bo i detta område med 15 och 25 våningar höga byggnader. Det är dock ett nybyggt område och träden har inte hunnit växa till sig ännu och det byggs fortfarande i området och ett par delar består av tillfälliga bostadsbaracker som kommer att försvinna när allt är färdigbyggt.

Avslutar dagens inlägg med några regnbilder från denna våta dag (Klicka på bilden för att se en större bild).

Bild från norra balkongen vid sjutiden. I bakgrunden syns en liten del av det nya bostadsområdet jag nämnde ovan och de blå låga byggnaderna är arbetarbaracker som rivs när bygget är klart, men om det blir park här eller fler byggnader vet jag inte.

Närbild på några bilar som forsar fram i vattenmassorna på Hongyan Road

På väg till affären var det kaos i denna korsning och några bilar hade fått motorstopp

Den vita bilen och bilen längst till höger hade helt stannat och gick inte att starta.

Denna gata har jag aldrig sett översvämmad tidigare men idag var den rejält översvämmad och en del bilister valde att ta vänsterfilen mot trafikriktningen med påslagna varningsblinkers!

Så här såg det ut utanför det nya snabbköpet idag. Den långa limousinen är parkerad och står där som någon slags reklam för en limousinservice. Jag skulle gissa det var två-tre decimeter vatten i mitten av vägen.

Passagen utanför ingången till byggnaden som jag springer förbi ett antal gånger varje morgon. Här var det inga större vattenmängder utan bara ett par centimeter när jag kom tillbaka, men utanför en av de andra byggnaderna var det nästan en decimeter vatten som inte han med att rinna undan på dessa gångvägar så det fanns inte en chans att det skulle gått att springa där under regnet.

Började även denna dag med att springa en timme och lyckades lägga ytterligare 340 meter till längden jag sprungit, så idag sprang jag nästan en och en halv kilometer längre än vid första tillfället för fyra dagar sedan! Det börjar ta sig!

Sen blev det ändrade planer sent på eftermiddagen för våra släktingar från södra Kina som skulle kommit imorgon kom idag i stället! Jag hade en treårig medhjälpare vid pizzabakandet och det fungerade alldeles förträffligt och jag tror nästan hon var den som åt mest av den stora pizzan som till sist var helt försvunnen tillsammans med övriga tillbehör!

Pizzabagaren i blå tröja skymtar till vänster och den unga medhjälparen i rosa tröja till höger

Vi tog sen en kvällspromenad till det närliggande bostadsområdet för att lämna av gästerna vilket är en trevlig tradition i Kina! Bor man långt från varandra säger man givetvis “Zaijian” eller “Byebye” vid sitt eget område, men annars är det tradition att man följer gästerna en bit på vägen oavsett om det är familj eller vänner.

Var lite stel i vänster vad i morse, men jag bestämde mig ändå för att testa att springa en timme idag också och det var inga större problem. Det är klart jag blir trött när jag är så dåligt tränad plus kanske fem-sex kilo för mycket runt magen, men de försvinner förhoppningsvis automatiskt om jag kan komma igång och springa!

Enligt min Garmin GPS-klocka sprang/joggade/gick jag idag exakt 150 meter längre än igår under denna timme och det är naturligtvis målet att komma lite längre för varje gång. Jag hade rätt bra koll på läget och behövde inte ta i så där våldsamt på slutet, fast jag var rejält trött, men dock inte lika trött som igår!

Medan jag sprang kom jag att tänka på att när jag var som bäst tränad 1996 hade jag lätt sprungit dubbelt så långt på en timme som jag gjorde vid första löpningen för två dagar sedan! Det är lite skillnad, men bättre och bättre för varje dag så närmar jag mig snart åtminstone en rimlig motionsnivå och målet är att åter bli en löpare och inte vara joggare som idag! Gränsen för det går vid 5,00 minuter per kilometer, dvs 12 kilometer på en timme).

I övrigt gällde bara handling, städning och matlagning just denna dag och sedan är det bara att fortsätta med Kaulskroniten under övrig tid!

Efter några koppar kaffe (Zoegas Mollbergs blandning är slut nu så det blir Maxwell House pulverkaffe) gav jag mig ut klockan tjugo minuter efter sex och det var betydligt svalare än igår och kanske bara 21-22 grader. Målsättningen var att springa en timme idag också och jag klarade faktiskt det, även om det bitvis var tungt. Det var väl ett par veckor sedan jag sprang några korta rundor senast så att springa en timme två dagar i rad var rätt jobbigt!

Fast jag klarade det och kom enligt GPS-klockan nästan på metern en kilometer längre än vid gårdagens “löpning”, fast det blir omväxlande löpning, joggning och gång, men jag är nöjd och framförallt nöjd med att mitt vänsterknä verkar hålla bra och det blir absolut inte sämre av att jag springer!

Ett orosmoment när jag springer är annars alla hundar som jag ständigt måste passera, men de flesta verkar ha järnkoll på hundarna även om de inte är kopplade och de bryr sig inte alls om folk som springer. Det finns dock ett ställe där det är två lösa hundar dygnet runt och jag vet inte om det är vildhundar som flyttat in på området eller om någon äger dem. De brukar dock aldrig bry sig när jag eller någon annan springer eller går förbi, men idag var det ett gäng andra lösa hundar som de sprang omkring och jagade och lekte med. Det var ingen som helst fara, men jag körde en liten annan runda den andra halvtimmen, för jag har respekt för hundar och särskilt här i Beijing!

Skulle sen ta tag i nästa nummer av Föreningen Gamla Carlscronas medlemstidskrift Kaulskroniten, men dels var jag trött och dels kom lite annat emellan på förmiddagen och sen sov jag faktiskt en stund efter lunch, vilket var välbehövligt men nu sent på eftermiddagen är tidningsproduktionen i full gång på min dator!

Jag hann även med en tur till det nya snabbköpet och då går jag oftast ut genom östra ingången till området och lyckades då få denna bild på en man som bar ut en dörr. Han hade sin cykel utanför och hur han hade tänkt frakta hem dörren på denna vanliga standardcykel var jag intresserad av att se, men han vände tillbaka och skulle antagligen hämta fler dörrar. Antagligen någon lägenhet som byter dörrar och att de skänkt dessa till någon mot att de hämtas. I mitten syns vaktkuren till denna ingång och till vänster och höger två ned- och uppfarter till det jättelika garaget under området. Husen som skymtar i bakgrunden är jättelika lyxvillor på cirka 500 kvadratmeter, men byggena går rätt långsamt och jag inte sett någon som flyttat in i de hus som står färdiga.

På tal om mannen med dörren ovan så kan man se de mest otroliga cykelekipage med enorma laster på gatorna, men nedanstående var nog det volymmässigt största jag fotgraferat, även om det var ett par år sedan jag tog bilden precis utanför bostadsområdet!

Idag på morgonen drog jag på knäskyddet igen och försökte springa! Det gick fint några hundra meter, men sen kom smärtan tillbaka, dock kändes ingenting när jag promenerade. Var precis på väg att ge upp efter mindre än tio minuter när jag märkte att det inte gjorde så ont längre så jag fortsatte att omväxlande springa och gå i exakt på sekunden en timme!

Hur långt jag kom på den timmen tänker jag inte berätta, men GPS:en visade i alla fall att jag skulle klarat maxtiden för Stockholm Marathon om jag hållt samma fart i 42195 meter, så man behöver alltså inte vara särskilt vältränad för att klara att fullfölja Stockholm Marathon! Får se hur det känns i morgon bitti, skulle vara kul att kunna springa, jogga och gå en timme och se hur mycket längre jag kommer nästa gång!

Mitt i bilden (klicka för större bild) kommer en rolig man som springer extremt sakta och dessutom baklänges ungefär halva tiden och jag ser honom nästan varje morgon från balkongen! Men allra längst upp vid den stora fontänen vid huvudingången kommer det en annan löpare som knappt går att urskilja.

Det är bara den haltande och dåligt tränade utlänningen som kommer med sitt stora blå skydd om vänster knä! Fast det var skönt att kunna få en flaska iskallt vatten nedkastad, ska man springa mer än 20 minuter i denna värmen måste man ha vatten med sig.