Lasse i Kina

Fredag 5 december 2008
Efter ännu en kall natt och kall morgon, men klarblå himmel i Beijing var det dags för en ny löptur vid åttatiden på morgonen. Just när jag skulle gå nerför trapporna fick jag ett infall att jag skulle ta med den lilla kameran i ena handen och ta några fina bilder längs vägen. Har vid tidigare löpningar ångrat att jag inte haft med kameran för det finns några fina vyer att ta på några nybyggda och ännu obefolkade bostadshus och även nöjesfältet ”Happy Valley” med omgivningar. Sprang österut på Hongyan Road och stannade till lite och tog ett par bilder i ett område med ännu ej öppnade affärer.

En bild från Hongyun Road med ännu ej öppnade affärer

Tog sedan kameran som vanligt i ena handen och sprang vidare. Tyvärr uppmärksammade jag inte ett mycket tunt rep som var fäst i fyra stålpinnar runt ett stort träd utan jag sprang rakt fram och slog pladask i gatan. En rejäl smäll som bröstkorgen fick ta emot, men jag måste även reflexivt tagit emot med vänster tumme och höger armbåge. Kändes som jag ”tappade luften” men efter några sekunders vila försökte jag springa vidare. Tänkte ta en bild på det numera trasiga repet runt trädet, men såg då att displayen på kameran hade fått ta emot en del av smällen så jag trodde inte kameran fungerade. Sprang vidare i lite lugnare tempo och det kändes rätt OK förutom att fingrarna delvis saknade känsel (som de alltid gör i början av en löptur när det är så här kallt). Såg dock rätt snart att jag slagit upp ett rejält sår på vänster tumme och det blödde rätt kraftigt i den tunna vanten, så jag bestämde mig för att korta ner turen och återvända. Det blev väl totalt 25 minuters löpning innan dusch och noggrann tvätt av såret på tummen. Hade också några mindre sår bl a på höger skenben där jag träffade repet och höger armbåge. Det känns som en väldigt klantig skada att råka ut för, men jag tröstar mig med att det kunde gått värre. Det känns nästan lite konstigt att jag bara slog i bröstkorgen och inte ansiktet, för här kunde lätt ett antal tänder slagits ut, särskilt om jag slagit i någon av stålpinnarna som repet var fäst i. Någon bruten finger eller handled kunde också lätt ha blivit resultatet, men jag tror att tummen bara är stukad. Den är lite svullen och den kommer säkert att vara blå, gul och röd i kväll.

Efter duschen tog jag en extra promenad (i stället för den avbrutna löpningen) på en halvtimme till Jinsong och åkte sedan tillbaka till Yashow Clothing Market. Det var en sak där som jag ville köpa och som inte fanns på Silk Market men jag passade också på att kolla lite efter en vinterjacka till mig själv. Den enda vinterjacka jag har med mig är en jag köpte i Bradford för fyra år sedan och den är lite för kall i nuvarande väder.

Utanför Yashow hade en av skönhetssalongerna traditionell morgongymnastik i den iskalla vinden. Min lilla kamera fungerar fortfarande att ta kort med, men displayen är tyvärr nästan helt kass efter morgonens fall under löpningen och tyvärr saknar denna modell den gamla typen av ”titthål” så bilderna blir helt på ”känsla”.

Tog sedan tunnelbanan till Silk Market och handlade en del av det jag tänker ta med hem till Sverige. Känns skönt att ha en del julklappar klara! Nu stundar helgen och sedan har jag ett par dagar ytterligare på egen hand för shopping innan jag åker tillbaka.

Utanför Silk Market har man en fin vy österut mot Beijings sedan en tid tillbaka högsta byggnad China World Trade Center som jag kommer att skriva en hel del mer om senare

Nu är det sen eftermiddag i Beijing och det känns helt OK förutom att det smärtar lite vid djupa andetag efter smällen i bröstet och vänster tumme är numera blåröd till färgen, men den gör inte ont och den är inte speciellt mycket större än höger tumme så förhoppningsvis är det bara en rejäl stukning förutom såret.

Nu ska vi strax fixa lite middag och sen blir det nog mest dataspel och DVD-tittande resten av fredagskvällen.

Tordag 4 december 2008
Vilken enorm kontrast mot senaste månadens nästan enbart varma väder det var idag då temperaturen bara över en natt gått ned mer än tio grader. Det var upp emot tio minusgrader i natt och när jag gick ut på förmiddagen var det fortfarande några grader kallt, men framförallt en isande kall nordvästvind. Dock är det fortfarande klart väder med en absolut klarblå himmel.

Idag och i morgon har jag dagarna helt på egen hand och jag tänker i första hand använda tiden till att handla lite julklappar och kanske något till mig själv också. Började med att kolla lite mer på Yashow Clothing Market i Sanlitun och slås mer och mer av att det nu kommer betydligt fler utlänningar och svenskar och handlar på denna marknad jämfört med tidigare besök. Fast efter en närmare genomgång idag så konstaterar jag att större delen av sortimentet faktiskt är samma som på Silk Market och Hongqiao. Tog sedan tunnelbanan till Silk Market och gick runt lite och handlade en del småsaker för att sedan ta buss 28 till Jinsong där jag handlade på det japanska varuhuset.

Julstämningen börjar nu kännas i Beijing och på Silk Market står julgranarna utanför ingången och reklamslogan i elljuset säger

”Welcome to Silk Street – Merchant´s Birds Nest”
”Välkommen till Silk Street – Handlarnas Fågelbo”

Huvudingången till Silk Street Market idag

Jag tycker det är en rätt dålig ”slogan” eller kanske är det bara en av alla felöversättningar det blir när man använder automatiska översättningar. Har visat ett exempel tidigare på ”Field Pizza” och nedan kommer en bild ytterligare som jag tog för några dagar sedan på en restaurang som heter något konstigt.

Denna restaurang med specialiteter från Yunnanprovinsen heter ”No name” och jag kan tänka mig att det svaret kom upp i översättningsprogrammet när man skrev in det kinesiska namnet.

Även i det japanska varuhuset vid Jinsong är det julstämning med ”Jingle Bells” och liknande sånger som ljuder i högtalarna och alla kassörskorna har vackra röda tomtemössor. Funderade på att gå tillbaka från Jinsong, men buss 28 passerade just och jag åkte med två hållplatser söderut och sedan var det mindre än tio minuters promenad tillbaka i den isande vinden. I morgon får jag nog ta på långkalsongerna om det är lika kalla vindar!

Onsdag 3 december 2008
Idag bestämde vi oss för att inte göra något särskilt utan det blev mest webbsurfning och lite läsning. Sprang dock exakt tio kilometer på förmiddagen och det kändes bra. Testade även att springa ett par kilometer i lite snabbare tempo och det fungerade också bra. Dock drar man ner mycket mer dålig luft vid snabb löpning, så det blir mest lugna pass i Beijing. Men det är underbart att vara igång med löpningen igen och fyra pass på de sju senaste dagarna känns perfekt. Nu säger de på TV att vädret ska slå om till betydligt kallare de närmaste dagarna, men blir det bara klart väder så är det ingen nackdel för löpningen.

Efter en enkel lunch tog vi bussen till ett stort Carrefourvaruhus som ligger i korsningen Pufang Road och Fanggu Road lite söderut. Jag hade inte besökt detta varuhus tidigare och det var lite annorlunda mot övriga Carrefouraffärer. Trots att det var en vardagseftermiddag var folklivet enormt inne på varuhuset och vi storhandlade ett par kassar med kött, kyckling, grönsaker, frukt bröd och öl men trots så mycket kostade det bara en dryg hundralapp. Som ett exempel kostar färska kycklingfiléer bara 20 kronor per kilo och faktum är att filéerna är en av de billigaste delarna på kycklingen! Jag antar att det beror på att kineser mer gillar delar med ben som de kan sätta tänderna i.

Carrefour i korsningen Pufang Road/Fanggu Road

Jag hade tänkt att jag skulle testa att göra varma smörgåsar idag, men tyvärr fanns bara färdigskivat bröd i detta varuhus och skivorna är så tunna att det är svårt att göra något vettigt med brödet. Det är ungefär som på Gylles hemma i Karlskrona om man någon gång köpt skivat bröd där (det misstaget gör man bara en gång). Skivorna är så tunna att de faller sönder när man brer på smöret. Nåväl, jag testade i alla fall och resultatet blev inte så dåligt som jag trodde, men nästa test blir med tjocka skivor som jag tidigare köpt på det japanska varuhuset.

Hur ska man kunna göra något vettigt av brödskivor som är mindre än en centimeter tjocka?

De varma mackorna blev trots brödproblemet hyfsat goda

Tisdag 2 december 2008
Chaoyangparken ligger mitt inne i Chaoyangdistriktet i östra Beijing och är den största parken i Beijing om man räknar alla parker innanför Fjärde ringvägen. Från norr till söder är parken 2,8 kilometer och från väst till öst 1,5 kilometer. Det var en av mina tankar från början att jag skulle kunna springa dit och sedan ta en tur i parken och springa tillbaka, men med nuvarande träningsdos är det tyvärr lite för långt att springa både dit och tillbaka. Idag var det dock buss som gällde och vi åkte dit på förmiddagen, mest för att jag skulle få en uppfattning om hur stor parken är och möjligheterna att springa där. Sen var jag givetvis nyfiken på den speciella beachvolleybollarenan från OS som fortfarande står kvar och som enligt senaste uppgifter kommer att sparas i parken. Det var annars bara en tillfällig arena i en stålkonstruktion som skulle plockas ned efter OS. Vi tog en lokalbuss som stannade utanför södra entrén till parken och vi löste entrébiljetten som kostade 5 Yuan. Det normala priset i Beijings parker är 2 Yuan, men detta är en betydligt större park så därav kanske lite ”dyrare” inträde.

Södra ingången till Chaoyang Park, den största parken i Beijing

Vår tanke var att vandra genom parken från söder och sedan gå ut i en av utgångarna på norrsidan. Det var inget direkt folkliv i parken denna förmiddag som vädermässigt var betydligt kallare än de senaste dagarnas underbara höstväder. I södra delen av parken finns bl a ett nöjesfält som dock givetvis håller stängt vid denna årstid.

En liten del av det nöjesfält som finns vid södra ingången

En del toaletter nära södra ingången har detta roliga utseende

”Gatorna” i Chaoyangparken är spikraka och långa

Hittade också en utmärkt löpslinga som jag dock tyvärr inte noterade hur lång den var. Hittade annars ett bra förslag på nätet om att springa runt hela parken på utsidan, vilket innebär en sträcka på exakt 7,72 kilometer. I övrigt innehåller parken massor av basketplaner och sex mindre fotbollsplaner med konstgräs samt givetvis en stor yta med fasta bordtennisbord och det var ett av de ställena där det var full aktivitet i parken. I stort sett alla 20 borden var upptagna med spelande män och kvinnor. I ett litet skogsområde i parken kunde man också ”leka krig”, vilket ett tiotal ungdomar i lånade militärkläder var sysselsatta med.

Ett tiotal ungdomar hade krigslekar i en liten del av parken

Efter en halvtimmes promenad i de södra delarna av parken kom vi så till den rätt berömda arenan för beachvolleyboll som byggdes upp mitt i parken. Beachvolleybollen syntes väldigt ofta på TV både i Sverige och i Kina under OS och totalt såg 220 000 åskådare matcherna i Chaoyangparken, däribland sådana storheter som President George W. Bush och Microsofts Bill Gates. Det var ju också USA som lade beslag på guldmedaljerna både för herrar och damer. Värdnationen Kina fick nöja sig med silver och brons i damtävlingen.

Arenan såg väldigt stängd ut och vi var i princip helt ensamma i detta område av parken. Dock såg vi en person som satt och sålde biljetter för att få komma in i arenan och alldeles bredvid stod en man i uniform som rev våra biljetter (kostade 10 Yuan) och vi kunde sedan promenera fram mot arenan.

Arenan från utsidan

Arenan är en imponerande byggnad i stålkonstruktion uppbyggd av 2520 stålpelare och den kallas ibland Svalboet som motsats till det betydligt större Fågelboet som vi besökte för några veckor sedan. Denna rätt lilla arena kan ta emot imponerande 12 000 sittande åskådare och man har en mycket bra överblick från alla platser i arenan.

Svalboet sett från en av de översta platsern

Vi var helt ensamma under den halvtimme vi gick runt i arenan så detta var den enda bild jag kunde få på oss tillsammans.

Den kritvita sanden i arenan kommer från Kinas egen tropiska ö Hainan som ligger söder om det kinesiska fastlandet. Totalt har 17 000 ton sand fraktats från Hainan till Beijing i nordöstra Kina och sanddjupet i arenan är hela 45 centimeter. Utanför arenan finns mycket information om vad som utspelades under OS och alla deltagande spelare finns på bild och alla medaljörer på ännu en bild plus bilder från tävlingarna.

Vi gick ut på samma ställe som vi kom in och vi var fortfarande helt ensamma, så denna arena är ingen större turistattraktion, åtminstone inte ännu. Jag gissar att det är betydligt fler besökare under de varma årstiderna då det även finns möjlighet att själv prova beachvolleyboll på ett antal planer som ligger just där man löser inträdet. Dessa är dock övertäckta under vintern.

Efter detta besök gick vi mot norr och det finns en hel del annat att kolla på längs vägen och en del nya byggen är på gång i parken så förhoppningsvis blir det fler intressanta besök här.

Det var nog 15 år sedan jag spelade min senaste handbollsmatch men här fick jag chansen att återuppleva känslan

Efter Chaoyangparken gick vi upp till en speciell gata som heter ”Beijing Lady´s Street” som tidigare var en gata där främst kvinnor handlade, men numera är det mest marknadsvaruhus och liknande för alla. På vägen dit passerade vi även den israeliska och amerikanska ambassaden som nyligen flyttat till detta område. Kön utanför den amerikanska ambassaden var lång och jag antar det var kineser som skulle skaffa visum för att turista i USA.

Efter en god lunch i en restaurang som drivs av släktingar till den gamle ledaren Mao Zedong kollade vi runt lite i marknaderna, men det blev inga köp förutom lite blommor att ta med hem. Synd man inte kan ta med krukväxter hem till Sverige, för jättelika orkidéer kostade bara några hundralappar liksom stora träd på en och en halv meter. De orkidéer som i Sverige kostar från en hundralapp och uppåt kostade motsvarande 20 kronor här, men det gick faktiskt att pruta också.

Fina och mycket billiga orkidéer

Sen märks det också att det börjar närma sig jul även i Kina. Det finns massor med tillfälliga marknader som bara säljer julsaker och bara i detta lilla område såg jag åtminstone fyra-fem större specialaffärer plus en del som slagit upp tillfälliga stånd mitt på trottoaren.

Även kineser vill ha julstämning hemma

Måndag 1 december 2008
Började dagen med att springa drygt åtta kilometer efter morgonkaffet och det kändes lika bra som tidigare och farten var ungefär densamma. Dock kändes det idag ännu varmare än tidigare och helt superunderställ under New Line-overallen var alldeles för varmt. Är det lika varmt nästa gång åker åtminstone byxorna av. Bäst klädsel idag hade varit kortbyxor och kortärmad tröja.

Tog sen på egen hand en promenad bort till en lokal kinesisk marknad i korsningen mellan Songyu North Road och Wusheng East Road som blivit lite av en favoritmarknad. Där finns precis allting att handla och nu kollade jag mest på olika matvaror och jag hittade både gul lök och champinjoner som såg jättefina ut. Jag har varit på denna marknad många gånger tidigare och många fler bilder finns här.

Den här mannen sålde fina sötpotatis som är jättegoda om man tillagar dem på rätt sätt

Fina miniclementiner

Efter en god lunch med hemlagade kinesiska jiaozi tog vi bussen till en närliggande Outlet som jag besökt tidigare. Allt vi kollade på den gången var dock dubbla priser mot i Sverige så det var helt ointressant. Denna gången skulle vi kolla lite på barnkläder som julklappar, men det fanns inget speciellt att handla där heller och priserna låg även för barnkläder över vad som gäller i Sverige. Men det blir förhoppningsvis många fler tillfällen att handla på bättre ställen. Jag är helt fascinerad av detta fenomen att dyra lyxvaruhus och lyxgallerior växer upp som svampar ur jorden i dessa nya bostadsområdena i Chaoyangdistriktet. Jag antar att tanken är att om de som har råd att köpa nya lägenheter även ska ha råd till att handla i dessa gallerior, men jag kan inte i min vildaste fantasi tro att det går att få dessa gallerior att gå runt. Tror inte jag varit på någon sådan galleria eller varuhus där det varit fler kunder än expediter och då har jag varit på många sådana på rätt många olika tider på dygnet. Om man däremot kollar in på de större varuhusen som t ex Tesco och Carrefour så är det alltid fullt med folk även på avdelningarna för kläder.

På tal om Tesco så besökte vi ett av deras varuhus på vägen tillbaka för att handla lite till middagen och fylla på vätskeförrådet. Passande nog så gick en av Tescos gratis ”shuttle buses” tillbaka förbi Hongyao Road så vi slapp t o m åka kollektivt och betala 0,40 Yuan. De hade också ett otroligt rea-pris på Absolut Vodka, i stället för ordinarie pris 178 Yuan för en liter behövde man idag bara betala 177 Yuan!

Glömde också skriva att efter besöket på ”Outleten” tittade vi in på Ilinoi som är ett kinesiskt möbelvaruhus som finns på många ställen. ”Kinas IKEA” har jag fått det presenterat som, men jag tycker det påminner mer om t ex Home Company (tror jag affären heter?) hemma i ”staun” och håller mångdubbla priser för i princip exakt samma saker som du kan handla på t ex IKEA. Fast en höjdare hittade jag jag verkligen på Ilinoi (fast jag köpte den inte). En kylväska för stranden med inbyggd radio och t o m två minikylklampar låg i väskan. Det fascila priset var 199 Yuan (cirka 240 kronor till dagens kurs).

Ilinoi från utsidan

Kylväska med inbyggd radio

En rolig sak denna dag var att jag både på den lilla marknaden och på Tescovaruhuset såg exakt samma ”Ecco-skor” som jag köpt vid tidigare besök i Kina. Här har de dock kinesisk märkning och inte ”Ecco” och jag har heller aldrig sett dessa skor i någon Ecco-affär, varken hemma eller i Kina. Skorna på Tesco var prissänkta från 79 till 59 Yuan och 60 Yuan är det jag betalt för ”Ecco-skorna” på Hongqiao så det visar väl att priset ligger någorlunda rätt. Fast det spelar inte så stor roll vad skorna heter, bara de är bra och det har verkligen dessa skor varit.

Söndag 30 november 2008
Ännu en dag med strålande solsken och tio-tolv plusgrader. Det finns en lokal stor marknad alldeles i närheten som jag inte besökt tidigare och det är en marknad inriktad på husdjur och olika fritidssysselsättningar. Efter cirka en kvarts promenad var vi framme vid porten som är ingång till marknaden.

Ingången till marknaden

De första butikerna i marknaden är akvarieaffärer och några såg faktiskt ut som hemma och t o m vissa fiskar kände jag igen, t ex platy, tetror, gurami, barber, cichlider och diskusfiskar. Det fanns fiskar i alla storlekar, från små skimrande neontetror till jättefiskar på upp mot en meter i storlek. Det var lite svårt att ta bilder för linsen på kameran immade igen på några sekunder i den fuktiga luften. Priserna på akvarier var billigare än i Sverige, men fiskarna var betydligt dyrare. Det fanns även vissa större sorters fiskar som var extremt dyra, om jag förstår det rätt så är det fiskar som för lycka med sig hemmet och det är anledningen till priset.

Här har vi just kommit in i den största akvarieaffären

Denna fisk simmar ensam i sitt akvarium och kostar 65 000 Yuan, vilket omräknat i dagens kurs skulle bli över 80 000 svenska kronor

Efter fiskavdelningen kom vi över på fågelavdelningen som är ännu större. Det finns fåglar till salu men framförallt fågelburar och tillbehör till dessa burar, i synnerhet till de små burar som man varje morgon ser äldre män bära omkring i parkerna. Burarna är övertäckta med blått eller vitt tyg männen tränar fåglarna genom att svänga burarna fram och tillbaka, vilket gör att fåglarna måste hålla stadigt tag i sittpinnen och de tränar på detta sätt sina bröstmuskler så att de kan sjunga mer och vackrare. I parkerna plockar man sedan bort tyget från buren och fåglarna kan sedan sjunga så mycket de orkar. Det låter faktiskt riktigt fint om man kommer till en park där ett större antal män med burar har samlats. På marknaden fanns det givetvis också fågelmat att handla och avdelningen med levande larver var väldigt stor så larver är nog favorträtten för fåglarna.

Fågelavdelningen med de typiska burarna.

Det fanns även andra husdjur man kunde handla, t ex kaniner och marsvin. Däremot såg jag varken hundar eller katter, men marknaden är så stor att vi hann inte besöka alla delar. Förutom husdjur finns alla tillbehör för drakflygning och fiske och det fanns även enstaka säljare som hade bälten, plånböcker och smycken.

Folklivet är enormt på denna marknad och inte en enda turist såg jag till

Detta är en mycket kul marknad som jag verkligen kan rekommendera alla att besöka! Om jag förstod det rätt så är det lördagar och söndagar som gäller för denna marknad och platsen är just söder om Huawei Bridge. Närmaste tunnelbanestation är idag Jinsong och man kan därifrån ta buss 28 två hållplatser söderut. Det är dock inga avstånd att tala om utan maximalt 20 minuters promenad från Jinsong och ett besök på denna marknad är perfekt i kombination med ett besök på Panjiayuans Antik- och loppmarknad som ligger på vägen alldeles väster om Panjiayuan Bridge. Den marknaden är också störst under lördagar och söndagar då det finns många tillfälliga försäljare på plats. Det finns även många fasta försäljare som håller till inomhus och de har ibland öppet även under vardagarna. Bilder från tidigare besök på Panjiayuan finns här.

En liten del av Pananjiunan Flea Market. Här finns allt, t o m mycket utländsk litteratur, utan att leta särskilt mycket hittade jag ett svenskt verk i två delar ”Göteborg – Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse”.

Underbart solsken och ingen vind och uteserveringarna på marknaden var fullsatta framåt eftermiddagen.

Lördag 29 november 2008
Sov en timme extra, men steg upp vid sjutiden och såg att vädret fortfarande är helt makalöst. Det är sol från en absolut klarblå himmel och troligen blir det precis lika varmt idag som nästan alla dagar den senaste veckan. Vid åttatiden var solen uppe och jag tog på löparkläderna och gav mig ut på en lite snabbare tur än i förrgår. Tog i lite mer, men fortfarande helt utan att bli trött avverkade jag nio kilometer på nästan exakt 50 minuter (inklusive trafikstopp). Känns skönt att vara igång med löpningen igen och nu ska jag verkligen försöka springa åtminstone varannan dag under de dagar jag är kvar i Beijing.

I övrigt blev denna lördag mest en lugn hemmadag med tre maskiners stortvätt som torkade blixtsnabbt i solskenet på balkongen. Tog en promenad och handlade lite saker som saknades till lunchen. Idag blev det premiär för den nya ugnen i lägenheten och jag svängde lite snabbt ihop en pizza till lunch och den blev faktiskt helt OK. Lite annorlunda med torrjäst, färska tomater och röd lök i stället för färskjäst, konserverade krossade tomater och gul lök. Pizzan ser kanske inte så bra ut på bilden, men detta var mest en test och de färdigskurna kinesiska Gouda-ostskivorna la jag på precis som de var. Tyckte dock att det smakade ungefär som hemma och med riven ost och bättre sort av ost så kan det nog se ut som hemma också!

Första pizzan har just tagits ut ur den nya Ariston-ugnen. Ser inget vidare ut och med helt fel sort av ost, men den smakade faktiskt som riktig pizza.

Testade också att göra tio frallor som blev rätt goda. Eftersom jag bara bakar med färsk jäst hemma och det här bara verkar finnas torrjäst så är det lite svårt att veta hur mycket jäst man ska använda, men det verkar fungera bra lite på ”känn”. Vi testade även att några kinesiska avlånga potatisliknande saker som efter 30 minuter i ugnen blev betydligt godare än de kokta som jag testat tidigare.

Fredag 28 november 2008
Idag hade vi fått samma idé om att vi skulle ta oss in till centrala delarna av staden och kolla runt lite på några ställen där jag inte varit tidigare. Dessförinnan testade jag dock att göra fattiga riddare (eller kanske heter det rika riddare när man använder ägg tillsammans med mjölken). De smakade faktiskt precis som hemma i Sverige!

Fattiga (rika?) riddare gjorda i Beijing

Efter frukosten tog vi en buss till tunnelbanestationen Puhuangyu som ligger söder om Himmelens Tempel. Det är en intressant stadsdel eftersom den innehåller de första husen där vanliga kineser själva kunde få tillstånd att köpa och själva äga sina lägenheter. Det är stora områden med 20-våningars skyskrapor som idag ser lite nedgångna ut om man jämför med alla nybyggen. Vi steg av tunnelbanan vid Zhong Zizhong Lu där jag varit vid ett tillfälle tidigare och jag kände igen mig direkt. Det är en mycket bred aveny med småaffärer på båda sidor, men mest för kineser. På en sidogata här kan man även vandra söderut till Jinshangparken och få en underbar utsikt över Förbjudna Staden. Vi tog dock in på en tvärgata åt norr i stället. Gatan heter Nanluoguxiang och är en mycket speciell gata i ett hutongområde som innehåller massor av småaffärer och små barer. Hittade t o m ett minimalt hotell på gatan där rummen kostade 230 Yuan per natt. På gatan finns även Beijings minsta bar på tolv kvadratmeter. Tyvärr var det stängt så jag kunde inte se hur den såg ut invändigt.

Bakom dessa dörrar finns Bejings minsta bar på tolv kvadratmeter

Den av affärerna på gatan som jag framförallt ville titta på var ”Plastered 8” som ägs av engelsmannen Dominic Johnson-Hill. Han kom till Beijing för 14 år sedan när han bara var 21 år gammal och bestämde sig för att stanna och han lever nu med sin familj i detta hutongområde tillsammans med kinesiska familjer. Dominic blev väldigt känd för knappt tre år sedan då han plötsligt kom på idén att trycka T-shirts med typiska Beijingmotiv. Det var dock inga turistmotiv, utan han började med en t-shirt med ett förstorat kvitto på en tunnelbanebiljett och en annan med motivet ”1,20 Yuan per kilometer” som alla taxibilar tidigare hade på sidorutorna (numera kostar det 2,00 Yuan per kilometer). Det blev en omedelbar succé och Dominic syns ofta i CCTV International och har även fått pris i England som årets utlandsentreprenör. Priset på tröjorna ligger på cirka en svensk hundralapp så det är mest utländska turister som handlar i affären.

Interiör från Plastered T-shirts 8 på No. 61 Nanluoguxiang

Antar att detta är en av Dominics två döttrar som satt och klippte papper, medan den yngre dottern togs omhand av en kinesisk granne som jobbar i affären. Både flickorna pratar helt perfekt mandarin (rikskinesiska).

Det finns många trevliga affärer på denna gata. En DVD-shop var specialiserad på filmer från 1910-1960 och här fanns nog varenda såväl kinesiska som amerikanska filmer från dessa år, men tyvärr var sorteringen av filmerna rätt bristfällig så det var svårt att hitta vad man letade efter. En annan affär hade specialiserat sig på tändsticksaskar med motiv från Kinas historia. Många väldigt vackra askar som kunde varit trevliga att ge bort som presenter, men när numera knappast någon röker så känner jag knappt någon som använder tändstickor. Passade även på att testa en kinesisk youghurt som man alltid köper i små porslinskrus och sedan dricker med sugrör. De kostar tre kronor styck och är mycket goda.

Kinesisk youghurt i porslinskrus som är mycket god

Kände faktiskt av den långa löpningen och ännu längre promenaden från igår. En härlig ”träningsvärk” på framsidan av låren nästan som dagen efter ett marathonlopp och det kändes varje gång jag gick nerför trappor. Skönt att vara igång igen och nu ska jag försöka springa varannan dag, så i morgon bitti blir det helt klart en ny löptur i omgivningarna.

Efter besöket på den trevliga Nanluoguxiang vandrade vi ner till Shichahaiområdet med de tre smala sjöarna Qianhai, Houhai och Xihai som är ett mycket trevligt promenadstråk. Det är ett av de områden i Beijing där den ursprungliga hutongbebyggelsen har sparats och här kan man även åka runt i kinesisk cykelriksha och ta en titt inne i själva hutongområdet. Eftersom det var lunchtid passade vi på att besöka en berömd mongoliska restaurang som ligger alldeles vid vattnet och man har en härlig utsikt från andra våningens matsal. Restaurangen heter Kaorouji (eller Kao Rou Ji) och har adressen 14 Qianhai Dongyuan. Vi delade en stor sallad och ett stort fat med traditionellt grillat mongoliskt fårkött. Till detta några tunga hamburgerliknande bröd vardera som man kunde fylla med delar av fårköttet och som dryck blev det en stor öl. Trots att detta är en rätt högklassig restaurang kostade denna måltid inte mer än 103 Yuan för två personer.

Kao Rou Ji. En av Beijings klassiska restauranger med anor från 1849 som är specialiserad på mongoliska maträtter.

Mongolisk sallad som var väldigt god

Fårkött blandat med bl a lök (missade tyvärr att ta en bild på de ”tunga” bröden som man kunde lägga en del av köttet i)

Efter maten tog vi en promenad längs strandpromenaderna som under sommaren är fulla med folk som äter på restaurangerna och barerna i detta område som nog är ett av de vackraste i Beijing. På andra sidan vägen hittade vi sedan en buss som gick till Guomao och därifrån tog vi en taxi tillbaka efter en händelserik dag.

En bild tagen från en av strandpromenaderna i Schichahaiområdet. En vacker liten ö som ligger i sjön och i bakgrunden syns bland annat det väldiga Trumtornet.

Med tanke på den sena lunchen blev det bara en lätt middag och sedan försökte jag kolla på DVD-filmen Daddy Daycare med bl a Eddy Murphy, men ögonen ville liksom inte hålla sig öppna utan jag somnade väldigt gott.

Tordag 27 november 2008
Steg som vanligt upp runt klockan 06.00 och satt vid datorerna och drack mitt kaffe i närmare två timmar. Sen var det dags att ta första löprundan efter förkylningen. Även idag var det en helt underbart klar dag och när jag gav mig iväg strax före klockan 08.00 var solen uppe och sken från en klarblå himmel. Mitt mål med löpningen var att springa i en timme utan att bli trött och det var inget som helst problem. Dock var det inte löpning utan i detta fall jogging för farten låg en bra bit över de fem minuter per kilometer som jag räknar som gränsen mellan jogging och löpning. Sprang en timme och två minuter och GPS:en visade att jag sprang 10,44 kilometer så det var strax under sex minuter per kilometer, men då var det en del nödvändiga korta stopp för att släppa fram trafiken och för att kolla högerfoten som fick lite skoskav, vilket aldrig händer normalt sätt. Dock var detta första gången jag sprang med just dessa skorna så det kan ju vara en förklaring. Kan tänka mig att farten under själva springandet var cirka 5,30 minuter per kilometer och det är helt OK med tanke på förkylningen och att jag bara sprang med målet att inte bli trött.

Jag var inte särskilt trött efter löpningen och eftersom vädret var helt perfekt bestämde jag mig lite hastigt för att ta en tur norrut med tunnelbanan till stationen som ligger alldeles bredvid Svenska Ambassaden och sedan gå tillbaka i solskenet och med nordvinden i ryggen. Det var helt perfekt och det blev en promenad på närmare två timmar ytterligare, även om jag gjorde några avstickare in på tvärgatorna i Sanlitunområdet och runt knutpunkten Guomao. Hade tänkt passa på att handla färskt bröd i det japanska varuhuset vid Jingsongstationen, men de hade bara bröd av de sorterna jag ville ha som var två dagar gamla, så det blev inget köp idag.

Svenska Ambassaden i Beijing ligger på gatan Dongzhimenwaj Dajje i Sanlitun. Ovan en bild på sidoingången tagen under dagens långpromenad. I juni besökte jag ambassaden för att delta i det traditionella midsommarfirandet i ambassadens trädgård. Många bilder från detta besök finns på denna länk.

Passade också på att ta en bild på några av alla byggkranarna där det nya Soho Sanlitun byggs

Lite senare på eftermiddagen tog vi bussen till ett rätt närliggande Carrefour-varuhus. Det är ett varuhus i tre våningar och om man jämför med Walmart är utbudet här betydligt större, men fortfarande saknar jag vissa självklara saker som finns hemma, t ex bakplåtspapper. Hittade en en påse italienska pizzakryddor i avdelningen för importerade produkter, vilket jag saknat tidigare. Det finns bryggkaffe att köpa på Carrefour, men det är väldigt små förpackningar som är mycket dyra om man jämför med svenska priser. Nu är mitt Zoegas kaffe nästan slut och då ska jag testa IKEA:s mörkrostade blandning som jag köpte där vid IKEA-besöket. Efter ”Gongbao Jiding” och ris till middag somnade jag sedan mycket gott.

Luftfuktare till bostäder finns i de mest fantasifulla utföranden på Carrefour och kostar från några hundralappar och uppåt. Luften i Beijing är oerhört torr och det regnar i princip aldrig vid denna tid på året så de flesta familjer har luftfuktare i bostäderna.

Kinesisk sprit finns i ett otal märken och brukar hålla mellan 40 och 60 procents alkoholstyrka. Spriten säljs i allt från 15-centilitersflaskor för ett par kronor styck till femliters plastdunkar som kostar mellan 30 och 60 kronor. Detta gäller de vanligaste och billigaste märkena, sen finns det givetvis även ”finare” sprit som kan kosta flera hundralappar för en flaska.

Onsdag 26 november 2008
Tidigt på förmiddagen tog vi en buss lite norrut i Chaoyangdistriktet med målet att kolla runt lite i Sanlitunområdet och besöka den stora Yashowmarknaden. Att åka buss i rusningstrafiken med en buss som går parallellt med någon ringväg är inte speciellt kul, då det tar väldigt lång tid och är enorma köer vid varje på- och avfart till ringvägarna. Numera går det dock att ta tunnelbanan till detta område så nästa gång jag åker dit blir det helt klart med tunnelbanan. Yashowmarknaden är lite i samma stil som Silk Street Market och Hongqiao Pearl Market, men det finns lite större utbud på Yashow när det gäller kinesiska märken och det är också betydligt fler kineser som handlar här. Annars är allt annat i samma stil med alla västerländska märkeskläder och väskor och prisnivåerna är ungefär samma. En fördel med Yashow är också att du kan gå runt och kolla lite själv utan att bli påhoppad av försäljarna (undantaget en del av klädförsäljarna). Skönt att bara kunna stå och titta på varorna själv.

Sanlitun Yashow Clothing Market

Sanlitunområdet är ett av de två områdena med utländska ambassader i Beijing och här finns bl a den Svenska Ambassaden. Sanlitun är också känt som ett distrikt med många barer och var åtminstone tidigare det populäraste bardistriktet i staden. Här finns även Jan-Ove Waldners W-Bar som jag besökte i somras. Just nu pågår två gigantiska byggnadsprojekt i Sanlitun. Det första är The Village of Sanlitun som är ett jättekomplex med alla kända västerländska affärskedjor. Bara i Village South som vi tittade in i finns ett 100-tal affärer, t ex Adidas, Nike, Dr Martens, Ecco, Lacoste, Starbucks och McDonalds. Allt ska vara helt klart för öppning i december, men redan nu har många affärer öppnat.

En liten del av The Village of Sanlitun från utsidan. Här är det Adidas och den japanska varuhuskedjan Uniqlos byggnader.

En av bargataorna i Sanlitundistriktet

På andra sidan vägen i söder pågår ett ännu större byggnadsprojekt som dock nu bara har startat. Det är Sanlitun Soho som är ett område på nästan en halv miljon kvadratmeter som nu bebyggs med skyskrapor innehållande både kontor och lyxlägenheter.

Efter besöket i Sanlitun var tanken att vi skulle ätit koreansk mat på en restaurang som ligger alldeles vid tunnelbanehållplatsen Guomen. Dock var det inte samma restaurang som tidigare så vi valde ett kinesiskt alternativ i samma byggnad. Jag testade en mycket kryddstark köttblandning tillsammans med breda nudlar som var otroligt gott, faktiskt bland det godaste jag ätit så det blir nog fler besök på den restaurangen. Det var både fräscht och mycket billigt, stor lunch för två personer kostade under 40 kronor tillsammans.

Eftermiddagen och kvällen gick sedan i lugnets tecken förutom att jag tog en snabb promenad. I morgon tänkte jag att det ska vara dags att plocka fram löparskorna.